Het yoga och gipsade hovar

Lava är skadad så jag försöker röra på mig själv lite mer nu medan hon inte får röra på sig. Dock är det en del pyssel med sjuka hästar så jag har väl inte riktigt lyckats så bra ännu.

Provade på yoga i varm studio igår, fick plats trots att jag stod som 57:e reserv! :) Ca 38 grader och 60 min av stretch, styrka, balans och andning genom näsan. Efter 2 min började svetten rinna, andning genom näsan var lätt stressande i kombination med den höga temperaturen. Övningarna repeterades många gånger, salen var knökfull och kändes trång. Efter 30 min kom en tanke förbi om att smita ut men jag var längst fram. Stolpens position, sträcka på sig, klapp över huvudet, höger knä tryckt upp mot bröstet, 10 fingrar mot taket. Tankarna gick tillbaka till när jag bokat passet 1 v tidigare, varför tyckte jag de var en bra idé att ta ett Core pass precis innan detta pass?! Tippa över i drakens position, hälen strävar bakåt och huvudet framåt, händerna på höfterna och armbågarna mot taket. Balans, stark bål, kroppen bildar ett T och ryggen hålls rak… Vattnet tog slut, svetten rann konstant från hela kroppen, andning genom näsan kändes omöjligt. Salen luktade svett och fis, lägg på 38 grader samt en klaustrofobisk känsla.

Mådde sådär efteråt, insåg jag druckit för lite under dagen och att man inte ska underskatta ett yogapass i värme. Känner mig inte direkt sugen på ett till pass.

Åkte hem till en sur Lava med gips om båda hovarna. Hon har varit halt sedan ett äventyr i skogen och har dragit på sig en hovböld samt något mer som är oklart men ska utredas vidare nästa vecka när gipset går att ta bort. Det är inte lätt att få en häst att förstå varför hon måste stå i en box och inte får gå ut när det är blött ute eller varför hon har gips under fötterna för den delen heller. Gissningsvis blir hennes normala vintervila något längre i år än planerat och jag får kanske lite mer träningstid till mig själv.

Vaknade i morse och insåg att jag sovit bättre än på länge, undrar om det var en slump eller om det var värme yogan?

IMG_1011

En drogad Lava på hästkliniken.

IMG_1013[1]

 

Hej, kul att äntligen vara igång med bloggandet!

På bloggen kommer jag skriva en hel del om mig själv, min träning och kommande tävlingar. Träning är dock som roligast när man är flera, så kommer därför även involvera mina fantastiska kollegor. På Luleåkontoret inleder vi exempelvis varje vecka med måndagslöpning, ett fantastiskt initiativ av Jesper Berglund och Jenny Nordström. Magnus Bostedt ville inte vara sämre han och har därför styrt upp innebandy på torsdagar, även om en domare skulle bli livrädd för de regler eller avsaknad av regler som tillämpas. Robert Nymo är en annan kollega som fått kontoret att röra på sig genom bokningen av förra säsongens kurs på längdskidor, övriga kontor får således passa sig inför StafettVasan 2014.

Vi har med andra ord många aktiva kollegor på Luleåkontoret och mitt mål är därför att inte endast lyfta fram mina egna hälsofrämjande bedrifter utan även andras.

Men som sagt, kul att äntligen vara igång!

 

Hoppa hoppa hoppa

I veckan var jag och besökte arbetsmarknadsdagarna på KTH. Studenter och företag trängdes på liten yta. I vår monter fanns en studsmatta. Jag brukar inte vara mycket för ordvitsar men det var många som ville prova ett ”hopp i karriären”. Många ville också glädjande nog prata och lära sig mer om Rejlers.

Studsmattan kändes passande för ett företag med en tydlig hälsoprofil och medarbetare fyllda av energi. Jag hoppade högt och länge. Det var faktiskt svårt att sluta.

Fler bilder med glada hoppare går att se på Instagram på: #hoppamedrejlers

hoppamedrejlers

Snölöpning utan snö men med påhittad magkramp?

I besvikelsen över uteblivna Vättern-biljetter anmälde sig jag och sambon till Snöfemman som gick i helgen. Ett trevligt relativt anonymt lopp som går i Liljanskogen  bakom KTH. Banan går delvis på slingriga skogstigar med en del backar varvat med asfalt där det nästan alltid går att välja att ”springa i kanten” om man vill springa på mjukare underlag.  Antalet deltagare hade stigit från förra året med 40% men startfältet för de båda loppen om 5 och 10 km var fortfarande bara 609 st. Skönt att slippa trängsel och vädret gick ej att klaga på! :) En nackdel med banan är att den går i en 8:a vilket gör att man behöver korsa mål en gång för 5km loppet och två ggr för 10km loppet.

Resultat blev inget att hurra för 25:47 min, vinnartjejen sprang på 18:41 (Den tiden känns dock omöjligt…). Blev en kort promenad på mitten då jag fick kramp i magen eller om de var psykbryt i huvudet för att jag skulle passera ‘mål’ efter första loopen. Högst oklart vilket, men väldigt verklig känsla av kramp. Tycker det är svårt att bita ihop och ignorera att det är tungt ibland även om jag vet att det inte är ett obehag som är skadligt. Jag är helt enkelt lat. Måste jobba mer på att jobba i de obehagliga zonerna. Vet precis vad finska Piia Pantsu skulle sagt på en terrängträning med liknande situation ”Sluuta snacka å riid istellet!!”, imponerande mycket sisu i den kvinnan. Känns bara lite avlägset just nu att konditionsträningen kommer att komma till användning under terrängträningen i maj nästa år…

terräng

Hälsoplanering och StafettVasan

Detta år går med en väldig fart mot sitt slut och just nu pågår budget och verksamhetsplanering för 2014. Även när det gäller hälsoarbetet för nästa år pågår planeringen för fullt

Örebro, som är ett av många Rejlerskontor som vuxit rejält de sista åren, har för första gången valt att dra igång med en egen hälsogrupp. Gruppen har i uppgift att tillgodose så många medarbetares intressen som möjligt och få kontinuitet i roliga och spännande aktiviteter för medarbetarna.

Jag fick som hastigast kika på hälsogruppens senaste protokoll och jag tror att medarbetarna på Örebrokontoret kan förvänta sig en härlig blandning av aktiviteter nästa år. Både motionslopp, någon familjeaktivitet samt roligheter som inte innebära att svetten behöver rinner kommer att erbjudas. Jag ser verkligen fram emot att delta i dessa roliga händelser.

För övrigt fick jag se nästa års lista på anmälda Rejlerslag till StafettVasan 2014. Hela 31 lag har Rejlers anmälda, dvs 155 medarbetare, och det fanns tydligen flera medarbetare som stod i kö för att få en plats. Jag tycker att det är helt fantastiskt att så många är intresserade av att vara med! Jag är också anmäld och inser att det nog är dags att börja träna lite inför loppet. Skidor är inte min starkaste gren, men finns viljan så ska det väl gå?

Men Stafettvasan handlar inte bara om skidor utan även om att få möjlighet att träffa gamla och nya Rejlersmedarbetare från Sverige, Norge och Finland. Det ska bli så kul!

Ser fram emot ett roligt och spännande hälsoår 2014!

Off-snow season 2013

Här kommer några rader från våra finländska kollegor

More about the sport….

Because early in the summer we decided to “skip” this years off-snow World champions in Italy and invest all our power and mind to next years on-snow European champion here in Finland we were still in basic training period during our off-snow competitions. But still of course they are good intense exercise sessions where you can really see how things are going in the training. In spite of the facts every time one puts on number tag and hears those last five piips before start it’s always game time taste of blood in one’s mouth.

Start of October was held all the Finnish champs in two different weekends. First was bikejoring and canicross, in really challenging track at Kuopio, Puijo. Bikejoring class and 5th place didn’t worm up body and soul after two days competition. After the biggest disappointment disappeared was time to some evaluation. Even the placement wasn’t what we were waiting for the times were ok. It took 10,02 and 9,57 in a little bit over 5km track and best info was that it was only few second from medals. After bikejorin was canicross relay where our team was third and we got some metallic to go home with.

Week after that was dog scooters turn. 2DS and again the name of the game was tight. 4th place only few second from third place – again! Vito’s pair in front of the scooter was 6-years old German pointer bitch Lara. Lara is about the same size than Vito and actually Lara is Vito’s aunt. After first day all first five athletes with their dogs was inside 20 seconds.

So this autumn the clock didn’t run for our behalf, so the only option is to go back to our training trails and come back even hungrier on-snow. Here is a link to video from helmet camera from 2DS bronze medallist Samuli Nissinen. In the beginning You can also see our team start.

http://www.youtube.com/watch?v=7gFnDJdAP-s&feature=youtu.be

 

Photo/Kuva: Joel Forsman

 

Sulanmaan kausi 2013 Tänä syksynä meillä ei ollut suurta panostusta sulanmaan kisoihin, koska päätimme panostaa pelkästään talvikauteen. Tästä syystä harjoitteluun ei tehty muutoksia kisoja ajatellen. Kisat toimivatkin hyvinä kovina harjoituksina tulevaa talvea ajatellen. Kova kilpailuvietti aiheuttaa kuitenkin sen että kellon käydessä on verenmaku suussa ja tavoitteena pelkästään voitto! Lokakuun alussa kilpailtiin juoksu- ja pyöräluokkien SM-mitaleista Kuopiossa, Puijon mäkisessä maastossa. Sarjaksi valikoitui pyöräluokka ja viides sija ei mieltä lämmittänyt kaksipäiväisen kisan jälkeen. Tärkein tieto kisoista oli kuitenkin se, että kyse on vain sekunneista, joita ei tällä kertaa pystytty kääntämään eduksemme. Reilu viiden kilometrin matka taittui lauantaina aikaan 10.02 ja sunnuntaina 9:57. Pyöräkisan jälkeen juostiin vielä viesti, josta käteen jäi pronssia. Vitolle ja minulle tuli totuttuun tapaan viestin avaus ja se hoideltiin kunnialla tullen toisena vaihtoon. Juoksu ei todellakaan lukeudu suosikkeihini, sillä omat jalkani eivät ole tehty kulkemaan alle 3 min/km. Eli kerran vuodessa juostava viesti on riittävästi meille ja sen myös huomaa kisojen jälkeisestä kävelytyylistä.

Seuraava viikonloppu vietettiin Jämijärvellä kilpaillen kärryluokkien mestaruuksista. Nyt oli vuorossa kahden koiran luokka ja jälleen kotiin lähdettiin ilman palkintoa ollen tällä kertaa neljäs. Viton parina juoksi 6-vuotias narttu seisoja Lara, joka on Viton täti. Ensimmäisen päivän jälkeen erot olivat todella pieniä sillä kärkiviisikko mahtui 20 sekunnin sisään. Sunnuntaina olisi pitänyt venyä hieman lisää, sillä hopeaan oli matkaa vain 7 sekuntia ja pronssiin 4sekuntia. Oltiin kuitenkin nopein valjakko, jossa juoksi narttukoira. Tänä syksynä kello ei ollut meidän puolella, joten ainut vaihtoehto on painua takasin treenaamaan ja iskeä lumilla sitten entistä suuremmalla raivolla. Linkistä voit katsoa pronssille sijoittuneen Samuli Nissisen lauantaipäivän suorituksen. Videon alussa näkyy myös meidän lähtö.

http://www.youtube.com/watch?v=7gFnDJdAP-s&feature=youtu.be

Bildbevis tack!

Hade ett av många samtal med min IT-kollega Robert Ahlgren i Göteborg igår. Vi avhandlade som vanligt stort och smått. Klockan började närma sig lunch och Robert var tvungen att avsluta samtalet. Han hade utmanat sina kollegor på ett pass spinning som han själv leder.

Vi avslutade samtalet ungefär så här:

Robert: Jag har utmanat mina kollegor på ett pass spinning på lunchen.
Rebecka: Va, har du?
Robert: Ja
Rebecka: Nehe
Robert: Joho
Rebecka: Kul?
Robert: Ha ha, vi får väl se.
Rebecka: Frågan är om jag får se?
Robert: OK
Rebecka: Lycka till
Robert: Tack, tror du det behövs?

Och jag fick se. På eftermiddagen kom två suddiga bilder från Göteborg. Härligt jobbat.

 

robert

En suddig Robert!

Det är inne att vara hälsosam!

Sats och Friskis&Svettis jagar medlemmar på gator och torg, funktionskläder och skor ses allt mer som jobbkläder för kontorsanställda samt att det varje år kommer en ny mattrend som ska göra oss piggare och friskare (detta år verkar det vara 5:2 metoden). Jag tycker det är toppen! Perfekt att det är trendigt att bära funktionella och bekväma kläder (mina hälsenor börjar äntligen bli lite längre efter flera år i högklackat vilket jag var för dum tidigare för att inse att det påverkade mig negativt). Jag tycker det är hur kul som helst att vi drar med varandra till gymmet och även om jag aldrig har hakat på någon mattrend så tror jag att oavsett vilken mattrend man väljer att påbörja så skapar det i alla fall en medventenhet i vad vi väljer att äta vilket man kanske inte annars skulle tagit sig tid att reflektera över.

Gränslandet till ohälsa av trender är givietvis också alltid närvarande vilket skapar stress när vi pressar oss att hänga med i det vi tror är alla andras tempo. Där tycker jag att vi gemensamt har ett ansvar att både mot oss själva och mot vår omgivning att påminna om att det inte är så bra att korvstoppa våra scheman med det Alla andra hinner med. För alla andra hinner inte med allt, det är bara vi som lägger ihop massor av scheman från vår omgivning till ett stort schema som vi jämför oss med och då är det inte så konstigt att det ser ut som att vi själva inte hinner något alls.

En annan nackdel med hälsotrenden är att biljetterna till Vätternrundan 2014 tog slut på 12 minuter!! Vårat internet var på tok för segt för att hinna med och vi hade inte förstått att vi var tvungna att skriva ner koden från första steget innan servarna skulle belastas. Besvikelsen var påtaglig. Jag misslyckades att cykla Vättern runt innan jag ens försökt. Så nu jagar jag ett nytt mål, ska googla lite på ‘otrendiga’ lopp 😉

 

 

Ikväll öppnar anmälan för Vättern runt

Ikväll öppnar anmälan för Vättern runt kl 19:00. För att få anmäla sig måste man först ha registerat en intresseanmälan och så gäller det att hänga på låset nu ikväll. Finns det andra Rejlerare som också tänkt anmäla sig? Goda råd kommer sökas av en nybörjare på cykling under de närmsta 221 dagarna…