Glädjen med föreningar

Jag har barn. Tre stycken. Alla tre är aktiva inom olika idrotter. Fotboll, gymnastik, bandy och ännu mera fotboll. De har även provat på slalom och näst på önskelistan står friidrott. Det som slagit mig när barnen är iväg på träningar, matcher, tävlingar och cuper är glädjen och gemenskapen som finns i laget eller i gruppen.  Barnen träffar både gamla och nya kompisar och får tillsammans träna och utvecklas inom något de tycker är roligt. Det går att ta upp minst 100 positiva saker med idrott och barns utveckling (men det är inget jag tänkte göra här).

Det som jag istället vill slå ett slag för är att detta inte behöver ta slut för att man blir vuxen. Det slog mig en söndag när jag stod och spanade in av barnens fotbollsmatcher. Varför var jag själv inte aktiv i någon förening för min egen skull? Jag har i vuxen ålder hittills helt försummat mitt eget deltagande i föreningslivet, trots att jag var väldigt aktiv som ung och då alltid uppskattade det väldigt mycket.

Så jag bestämde mig för att ta itu med detta och uppsökte en av stadens löparklubbar. Föreningen som jag anslöt till är en förening till för löpare på alla nivåer. Här arrangeras strukturerade träningar 3 gånger i veckan i olika former. Den strukturerade träningen har gett min löpning en rejäl skjuts framåt, men framför allt har det gett en enorm glädje att ett par gånger i veckan åka ner till träningarna, träffa både gamla och nya bekantskaper och samtidigt som få hålla på med något som man tycker är väldigt roligt. I föreningen ordnas förutom de vanliga träningarna olika event t.ex. Klubbmästerskap i hopprep, rodd, backlöpning. För ett par helger sedan satsade klubben på att slå världsrekord i Marathon, men med det ”lilla” handikappet att det var 21 löpare som delade på sträckan. Uppskattat och roligt event att kolla på.

Så nu när barnen packar sina väskor och drar iväg till sina träningar i sina olika föreningar så gör jag likadant. Länge leve föreningslivet!

Om det är någon annan som är med i någon rolig idrottsförening eller förening med någon annan inriktning tycker jag att det vore väldigt roligt att få höra om det.:-) 

Bilden är på laget som slog ”världsrekord” i Marathon.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

2014 måste helt klart vara det år då träningen fått minst tid i mitt liv som aktiv. Året inleddes med lunginflammation och lång efterföljande vila. När jag äntligen lyckats träna upp mig igen så fick vi vårt andra barn i början av juni. Träningen blev då bortprioriterad till förmån för våra två underbara döttrar. Hösten har ägnats åt renovering av kök och vardagsrum.

Nu i december hade jag tänkt träna en hel del längdåkning, men då snön fortfarande lyser med sin frånvaro är det problematiskt. Är man uppväxt i Stockholm så förväntar man sig att det alltid är snö norr om Uppsala, är därför mycket besviken på vädret i Piteå för tillfället. Det ser inte ut som på bilden! Men det kommer förhoppningsvis lagom till ledigheten vid jul så att året kan avslutas ute i skidspåren.

Som vanligt har jag stora planer för träningen när året närmar sig sitt slut och nya hälsosamma rutiner ska inleda det nya året. 2015 ska därför bli mitt aktivaste år hitintills, ska springa Toughest, Tjurruset och Axa fjällmarathon, cykla Vätternrundan och Cykelvasan och har jag tur lyckas jag och Jesper Berglund även klämma in Utö Swimrun. Blir säkert någon mer tävling också, men huvudmålet är att hålla sig frisk hela året och inte ha någon längre frånvaro från träningen.

God jul och gott nytt hälsosamt 2015!

 

Så får du till en bra morgonrutin

Det ultimata scenariot är om man följer solens upp- och nedgång varje dag. Att man har en så pass synkroniserad dygnsrytm i kroppen. Förstås kan detta också vara svårt att uppnå beroende på livssituation men det är värt att sträva ditåt. Att nå dit då du automatiskt blir trött när det mörknar och självmant vaknar när solen går upp. Detta kapitel beskriver olika aspekter på hur du kan förbättra morgonrutinen och maximera din energi för dagen.

Vatten.
Drick ett stort glas vatten direkt på morgonen. Det hjälper kroppen att vakna till liv.

Gå ut.
Gå ut inom en timme från det att du har vaknat. Kroppen mår väldigt bra av att få uppleva dagsljuset på morgonen. Du väcker kroppen och förbereder den för dagen. Även om det är molnigt eller om solen inte riktigt har gått upp så har ljuset en effekt. Kanske kan du äta frukosten ute?

Rör på dig.

Aktivera kroppen med något du tycker är roligt. Kanske några solhälsningar (yoga). Eller kombinera med en kort promenad direkt efter uppvaknande. Där du gör lite roliga hopp och skutt. Kanske klättrar lite. Balanserar på något. Köp en enhjuling och träna. Jonglering. Det aktiverar även hjärnan.

Avkoppling.
Även själen mår bra av att förberedas. Ta dig tid att ge ditt sinne en bra start på dagen. Säg högt för dig själv 3 saker som du är tacksam för och som gör dig lycklig. Berätta för dig själv hur dagen kommer att vara fantastisk. Skriv några rader i en dagbok. Meditera. Gör andningsövningar.

Detta är del 3 av 3 i en bloggserie om sömn. Del 1 är en inledning och del 2 handlar om kvällsrutinen.

Provspringer första sträckan på Sandhamn

I veckan blev det provspringning i mörker på Sandhamn. Första sträckan på ÖTILLÖ klarades av. Det blev ett bra löppass tillsammans med Björn Dahlin. Pannlampan kom väl till användning.

Snart bär det av till Italien och skidtävlingen Marcialonga. Så vi får springa istället för att åka skidor i brist på snö.

En klassiker på vårt vis

I veckan lanserade vi en egen hälsosatsning kallad Rejlersklassikern. Under våren kan Rejlare, som vill, köra samma sträckor som ingår i en svensk klassiker. Skillnaden är att man har sex veckor på sig per gren. 30 mil cykling, 3 km simning, 3 mil löpning och 9 mil skidor ska avverkas med start i januari och avslut till midsommar. Det går även att anmäla sig för att köra halva sträckor.

Som en del i lanseringen gjorde jag en intervju med kollegan Christina som var med när vårt kontor i Karlstad körde en Rejlersklassiker 2012. Hon menade att en del av tjusningen ligger i att utmana sig själv och prova aktiviteter man inte gör vanligtvis. Hon hade exempelvis besökt det nya fina badhuset i Karlstad för att simma. Dit hade hon förmodligen aldrig annars kommit.

För mig skulle skidorna vara den största utmaningen. Tydligen kan man byta ut skidorna mot stavgång eller crossfit om inte snön behagar komma. Det gör mig dock inte mindre skakig i benen. Men efter att ha lyssnat på Christina inser jag att det är klart att jag ska försöka. Kanske får jag uppleva nya platser jag aldrig varit på och träningsvärk jag inte visste att jag kunde ha?

http://www.ensvenskklassiker.se/en-svensk-klassiker/