Teamträff nummer två

I helgen hade vi vår andra teamträff där vi fortsatte arbetet med att lära känna varandra och delgavs information om årets uppdrag och där vi bland annat planerade alla hösten event. Vi hade även en gruppträning med hemligt mål inplanerad.

Just den här hemliga gruppaktiviteten var jag initiativtagare till och jag bokade upp mina vänner på Karlstad Shotokan Karate som var vänliga och bjöd Team Rynkeby Värmland på en och en halvtimmes introduktion i karate och självförsvar. Dag Syversen och Dags fru Ann guidade oss tillrätta i våra ”kator”. Jag kan erkänna att jag inte har den naturliga funktionen gällande koordination i min kropp och behöver mycket mer träning om jag ska bli en bra karatekandidat. Det får bli vid ett senare tillfälle.
Jag fick i alla fall flera tips  gällande vad jag kan göra i en hotfull situation, de tar jag med mig, överallt!

BTRKarate
Dag, Heléna och Ann i en glad-pose, ej att förväxlas med en glad kata
karate
Vi lyssnar uppmärksamt om hur uppställningen i karatesalen ska se ut
Grupparbeten för bästa resultat

Teamträff 2

Spinningpass på höstschemat

Den första i raden av vinterns alla spinningpass
Förra söndagen var det dags att slänga på sig sommarshortsen och styra bilen till gymmet.
Spinning 90 minuter stod på schemat.
Vi körde igång med lite lätt tramp och sen var det blod, svett och tårar (om jag får överdriva lite grann). Jag var helt matt när vi gick ifrån passet och kände mig ändå relativt nöjd med ”trampet”.

Spinning 1

För 10 år sen fick jag tyvärr inte blodad tand av företeelsen spinning men nu ska jag göra allt för att det här kommer att bli min ”vinterfluga” innan snön kommer då jag kan varva den med härlig längdskidåkning.

Fortsättningsvis kommer gruppen träna spinning tillsammans på SATS 2 dagar i veckan varav en av dagarna följs av ett cirkelpass, som jag delar med mig av i bilderna nedan.
Det känns härligt att komma igång med träningen på riktigt samtidigt som jag fortfarande inte alltid förstår storheten i vår träning utan måste påminna migsjälv om det lite då och då.
Det är alltså en träning vi gör tillsammans för att stärka laget både till att orka jobba med huvuduppdraget, som är insamlingen till Barncancerfonden och i slutänden också för att klara själva cykelturen till Paris.
Det känns stort.

circelpass

cirkel1

Cirkelhopp

 

Jag ser fram mot det fortsatta trampandet och om några dagar är vi på´t igen!
GO, GO, GO!!!

Cykla in hösten

Cykeltur nummer 1

Cykelturnr1

En blåsig söndag i början av oktober kändes som en bra dag att utmana mig själv till en gemensam cykling tillsammans med delar av teamet. Vi samlades för cykling från Karlstad till Kristinehamn. Haha, ja det kändes väldigt långt och som tur var för mig hade vi lovat bort oss till en innebandymatch mitt på dagen vilket innebar att vi ”endast” skulle cykla med i ca en och en halv timme för att hinna tillbaka i tid.

Det gick lite snabbare än min kropp är van vid ( jag syftar på tempot) och jag var riktigt matt efter ca en timme (25 km) när jag och min sambo lämnade resten av gänget och vände hemåt igen. Att tillägga är att det var kraftig mot och sidvind hela vägen vilket innebar att hemvägen gick som på räls!

Tackar ödmjukast för motvinden, när man vänder!

Riktiga karlar

Visuell

Första teamträffen

Första teamträffen söndag den 26 september

ÅNGEST

Hur tänkte jag? Hur ska jag klara det här?

”Kom ombytta i träningskläder. Vi duchar på KMTI efter träningspasset”, står det i inbjudan. Jag som inte gjort något markant mer än härliga långpromenader sen cykelvasan i augusti. Tänk alla vältränade cyklister som kommer att dyka upp på söndag, speciellt de som var med i TR (Team Rynkeby)2016.
Våjne, våjne….det här blir ett riktigt kraftprov.

Träff nummer ett
En kort sammanfattning av vårt första Teammöte:
Vi  tog en långpromenad för att lära känna varandra och avslutade promenaden med lite fys.

Efter promenaden gjorde vi gemensamma grupparbeten för att komma igång med insamlingsarbetet till Barncancerfonden och fortsatte med eventarbete och även träningsupplägg.
Alla är med av samma orsak, att samla in pengar för forskningen av barncancer. Ingen orsak till ångest.
Det känns bra nu, det känns riktigt bra nu!

Träffnr1

Grattis Helena, du är utvald att vara med i Team Rynkeby 2017!

Under de senaste 5 åren har jag haft en förmåga att boka upp mig på lite olika lopp såsom cykling och löpning som gör att jag under vissa perioder får lite mer hektiska träningsperioder som resulterar i att jag säger ”aldrig mer”! Varför jag säger så är för att jag dagarna innan tävling får någon slags kalla fötter och vill inte alls vara med. Jag vill egentligen bara ta det lugnt och träna i egen takt… (vilket för det mesta aldrig håller då jag samtidigt är lite rastlös). Om jag tänker tillbaka har jag deltagit i några blandade lopp som mountainbike, löp-och skidlopp (Vårruset, Tjurruset, Skinnarloppet, Cykelvasan och även några lopp i Florida där jag var bosatt under 7 år). Jag känner själv att det är jättebra gjort och nu får det räcka, jag är helt enkelt nöjd med mina prestationer. Jag känner att nu ska jag bara njuta, ta träningen som den kommer utan en massa måsten men visst jag ska också lägga energi på att peppa och supporta min sambo när han ska träna inför Birkebeiner nästa år och då blir det ju bonusträning för mig själv också, jättekul! Eller?

Allt gick enligt plan, jag kände mig nöjd och lika mycket öm i baken sådär direkt efter min tredje Cykelvasa.

Ett par dagar efter cykelvasan följde jag med min sambo på ett informationsmöte om Team Rynkeby Värmland vid Scandic Klarälven i Karlstad. Jag hade tidigare hört talas om gruppen som arbetar ideellt med att samla in pengar till Barncancerfonden men inte riktigt förstått vilket jobb de egentligen gör under ett helt år. Jag hade även via ett event på Rejlers Karlstad lyssnat på Aron Andersons egen berättelse om tragiken då han som barn själv drabbades av cancer, om hans deltagande i Team Rynkeby och om cykelresan till Paris.

Jag tyckte såklart det var lite spännande att få följa med och lyssna på vad projektet Team Rynkeby verkligen handlar om. Det var för övrigt en varm och härlig kväll för en liten cykeltur på min vardagscykel, som är utrustad med en sadel som känns som en fåtölj, speciellt om man jämför med min andra sadel (som sitter på min mountainbike) vilken kan liknas vid en utsliten stålborste…med tanke på skavsåren den lämnar efter sig! Jag presenterade mig med att jag ”bara” var med som sällskap och att jag och min bak inte ville tänka på att cykla mer än vardagscykling i dagsläget men att jag gärna ville lyssna och höra vad min sambo eventuellt skulle hitta på ett år framöver. Kanske kunde jag ändå hjälpa till och bidra till Barncancerfonden eller teamet på något sätt?

Teamet, Team Rynkeby 2016, presenterade sig och berättade om sitt otroliga jobb med att samla in pengar till Barncancerfonden, deras möten med de sjuka barnen och framför allt deras gemenskap i jobbet med insamlingen, träningen och all fritid nedlagd för att tillsammans klara hela resan till Paris. Cykla till Paris, vilken bonus! Vid det här laget var jag helt såld! Jag sörplade i mig min Team Rynkeby apelsinjuice. Var ansöker man?

Några veckor och en intervju senare var det klart. Jag ska med Team Rynkeby till Paris 2017.