Ironman – Pre Race report

Usch vad dålig man är på att skriva ibland, kanske har att göra med fysisk utmattning efter Ironman.-:) Nåja här kommer den i alla fall, Ironman Kalmar Race Report 2017. Men vi börjar ett par dagar före racet… Ni som bara vill veta hur det gick…ni får vänta ett par dagar till.

Tisdag kväll, 4 dagar kvar

Jag kör ett sista snabb pass för att checka utrustningen och för att få fart i kroppen. 3 mil cykling och 8 km löpning i tävlingsfart är planen. Cyklingen går fantastiskt bra, en medelfart på 34 km/h utan någon större ansträngning, snabbt byte till löpning och det känns mycket bra redan efter några hundra meter, de inledande kilometrarna går på räls. Jag hinner tänka att det inte kommer att bli några problem alls att springa en mara på lördag, då det smäller till i knät…Löparknä! efter 5 km!! Jag har rejält ont när jag kommer hem och jag haltar betänkligt. Hur ska jag fixa att springa 42 km om 4 dagar???

Onsdag morgon, 3 dagar kvar

Jag vaknar med rejäla känningar i knät, försöker massera och ‘foam’ rulla, det ska inte hjälpa men mot kvällen känns det ändå betydligt bättre. Kanske kan gå vägen på lördag i alla fall. Jag försöker jaga bort de negativa tankarna och fokuserar på nästa sak, mat! Den stora matfrossan drar igång för att fylla på kroppen med energi. Under lediga stunder roar jag mig att läsa igenom allt som finns på nätet kring kolhydratladdning. Det finns hur många tips som helst, jag håller mig till min egen väg, dvs jag äter mycket och gott. Någon har räknat ut att 700 g godis motsvarar samma kolhydratintag som 5 kg äpple, gissa om jag äter godis! Jag brukar också toppa med att ta Vitargos Carboloader före lopp, det är ett enkelt komplement då det kan vara svårt att äta så mycket som man behöver.

Torsdag, 2 dagar kvar

Åker ner mot Kalmar för registrering och obligatoriskt möte på plats. På vägen ner handlar jag på mig allt jag hittar som kan lindra mitt löparknä (tabletter, kinesiotejp och Voltaren Gel) Känslan är ändå rätt bra på vägen ner. Allt flyter på. I kön på väg till registreringen inser jag en helt annan sak, Ironman är en kringresande rockshow och jag är gitarristen som ska showa på lördag. Det är stora merchandies tält, proffsig personal, stripade långtradare och massor med reklam. Detta är stort! Informationsmötet var nästan som ett väckelsemöte, men det går hem hos de allra flesta.

Fredag, 1 dag kvar

Vaknar utvilad. Idag ska alla ombytespåsar packas och lämnas in på växlingsområdet tillsammans med cykeln, men före dess så erbjuds alla första gångs deltagare en specialvisning av växlingsområdet. Det är en mycket bra service som lugnar ner nerverna något, klart jag ska vara med på det. Jag gick ner för att delta…bara för att inse att jag hade missat tiden med 1h, bara att bita i det sura och vandra tillbaka till Rejlers kontor. Fokus blir istället på att försöka komma på vad man ska packa i de olika ombytespåsarna? Jag bestämmer mig för att se det som tre separata grenar dvs cykelkläder under cyklingen och löparkläder under löpningen, inga special ‘hard core’ triathlonkläder. Det innebär att växlingarna kommer att ta lite mer tid i anspråk, men det får det vara värt. (Ett korrekt val som det visar sig under loppet.) På eftermiddagen går jag ner till havet vi ska simma i och tar en kort simtur, det känns bra. Jag har samlat på mig massor av tips om hur man ska genomföra ett Ironman under vägen, dessa har jag sedan kokat ihop till följande:

  • På cykeln monterar jag fast en påse med kanelgifflar! på tempopinnarna efter tips från en kamrat som körde året innan.
  • I cykelpåsen lägger jag ner en burk ringblomsalva, även kallad rumpräddare, tror ni förstår vad den ska användas till….
  • I löparpåsen finns en flaska med Resorb Sport, att dricka innan jag ger mig ut på löpningen för att förhoppningsvis undvika kramp.
  • Det sista jag gör på kvällen är att tejpa västerknät och baksida lår med kinesiotejp.

Små saker, men som visade sig vara avgörande för ett bra lopp…..