Full fart i replokalen – nästan

Inställt rep igår, synd var riktigt sugen… Men det kommer ju fler tillfällen. Känns riktigt kul att vi nu kör i en riktig replokal. Vi har dock Anders att tacka för att det gått så bra att repa som det gjort innan vi hade möjligheten med lokalen vi är i nu. Eller kanske frugan hans som stått ut med att vi kört på i Anders studio på övervåningen i deras hus. Enda klagomålen vi fått är dock från grannfrun som behövde lugn och ro i trädgården för att skriva på sin nästa novell av det mer lättklädda slaget.

Själv försöker man då bidra med lite sång i detta band. Efter lite skräckhistorier om mikrofoner i offentliga replokaler blev det att införskaffa sig en egen mick. Gick två rep, efter det har den varit spårlöst borta ett antal veckor. Sökt högt och lågt utan resultat ända tills i söndags. Efter att varit inne i förrådet under trappan hemma och letat (för typ sjunde gången) slog det mig att påsen som vi har för att slänga andra påsar i påminde en hel del om den jag hade mina saker i vid tillfället då jag senast hade micken vid ett rep. Fick rotat ut alla hundra påsar och vad fanns i botten? Jo, ett litet fodral innehållandes en mikrofon samt öronpluggar inköpta på 4-sound. Ska inte lägga skulden på någon, men det är inte jag som startat systemet med påsförvaringen där hemma! ;). Skämt åsido, skönt att ha funnit den igen! Får återigen passa på att tacka Anders för utlånande av mick under denna tid, fast å andra sidan, vem vet om den är bättre än de offentliga mickarna i lokalen…?

Nu får vi blicka framåt mot nästa utmaning. Känns bra att ha något att sikta mot, blir lite mer ordning på repen på det viset och något att se fram emot. Problemet för egen del att man kommer bli pappa för första gången i samma veva. Förhoppningsvis så blir det inga problem, men skulle den lille välja att stanna kvar ett tag så kan det köra ihop sig. Dock inget jag räknar med i detta läge, men alltid bra att ha en back-up plan. Vad nästa utmaning blir? Den som lever får se…

/Daniel