Cykelturen till Paris – Del 2

Här kommer min korta version om resan ner till Paris. Jag hoppas den är lagom informativ och inte för krånglig att förstå utan att ni kan få lite av känslan hur cykelresan var i helhet.
Till, Paris, till Paris  🚴💨 🚴🏽💨

Meklådan istället för sminklådan – Priceless

IMG_5079
Bakluckan
Servicebilen med alla "meklådor" och extradäck
Det var full trafik vid servicebilen varje morgon där varje deltagare hade plats för sin egen ”meklåda” och dess innehåll för dagen
Min "meklåda" nr.15 där jag hade alla nödprovianter och ombyten på varje etapp -Ovärderligt!
Inne i servicebilen där  lådorna för var och en av deltagarna hade sin plats. Min ”meklåda” hade nr.15. Där packade jag om alla nödprovianter och ombyten som behövdes inför varje etapp. Utan den hade jag inte klarat mig -Ovärderligt!

 

Tyskland
Kiel –Seevetal

Första dagen gick som på räls och det var vackra vyer likt Skånes slätter genom den tyska landsbygden.
Det var bara glädje och förväntan om en härlig cykelvecka som hägrade. Våra rutter var upplagda med ca 5 milaetapper där varje stopp bjöd på något gott från vårat serviceteam. Tyvärr började inte vår resa med en efterlängtad kopp kaffe med gómacka. Vi möttes av vårt serviceteam vid första stoppet där de kunde meddela att lastbilen, som åkt broarna ner genom Danmark, gått sönder under natten på resan ner i Tyskland. För er som vet så är mycket söndagsstängt i Tyskland. Men serviceteamet hade i med sig godis, ”sportbars”, frukt, kokta ägg ( som de bett att få koka någonstans efter vägen?) och vatten så vi klarade oss.

RUTTBILD
Måndag den 10 juli Kiel – Seevetal
TR%20VARM%20170709-Kiel-Seevetal-5
Samling på Kiel-kajen.
Kiel-Seevetal
Nu rullar vi iväg mot Seevetal

 

Solen skiner mellan träden och cykeln rullar på!
Solen skiner mellan träden och cykeln rullar på!

Vi kunde bara hoppas önska att bilen fixades till vårt lunchstopp 5-6 mil bort… Det hände inte. Vi bestämde oss därför vid det tänkta lunchstoppet att pumpa i oss så mycket vatten, sportdrycker ”sportbars”, godis och diverse uppiggande geléer för att fixa hela vägen till dagens mål Seevetal.
Det gjorde vi.

TR%20VARM%20170709-Kiel-Seevetal-100
Samling efter ankomsten i Seevetal.

Seevetal Visbek
Vi bjöds på en hel del regn på sträckan Seevetal-Visbek, men fick avsluta dagen med solsken vid ankomst till Visbek  ☀ Det var hårt regn emellanåt och även om dag 4 var den stora regndagen så var också denhär dagen väldigt blöt från och till.  Jag ”bet i styret”, kämpade på och kunde även passa på att njuta mellan skurarna och vi fick avsluta med sol 🚴 När dagen var slut var även våra cyklar det. Vi fick göra en rejäl rengöring av cyklarna då kedjor och annat hade fått sig en rejäl omgång sand och grus under dagen som gått.
Det kändes bra och jag kunde bara känna glädje att ännu en dag var avklarad  💜

Samling inför avfärd
Samling inför avfärd
TR%20VARM%20170710-Seevetal-Visbek-5
Fulladdad för de första 5 milen :-D
TR%20VARM%20170710-Seevetal-Visbek-41
Ett blött depåstopp
TR%20VARM%20170710-Seevetal-Visbek-42
Lite avsköljning
TR%20VARM%20170710-Seevetal-Visbek-45
Regnkappa till lilla gosenallen
TR%20VARM%20170710-Seevetal-Visbek-51
Lunchrast under tak – Lyxigt!

 

SOL i sinnet
”Regn på vägen men SOL i sinnet”
IMG_5034
Sol vid ankomst till Visbek
Städning av cykel var välbehövligt den här dagen
Städning av cykel var välbehövligt den här dagen då vi plaskat genom grus och sand utefter vägarna

Middagen

IMG_5038
Hotellet hade fixat en ”Team Rynkebymeny”.
IMG_5035
Kolla in den fantasifulla menyn som hotellägaren själv skapat. Kan vara bra att ha i åtanke när man använder google translate :-)


Visbek –Bocholt

Delmål 3 avklarat. Dagen trampade vi oss igenom ca 19 mil. Vi hade motvind stor del av dagen så det kändes som det dubbla och mot slutet fick vi även cykla en stund i ösregn vilket aldrig uppskattas. I övrigt kände jag mig fortfarande vid gott mod och såg fram mot morgondagen då vi enligt plan skulle rulla in i Holland.
Morgondagens väderprognos lovade 25 mm regn  😮 Men det fick vänta till att bli morgondagens bekymmer, nu var vi i mål för dagen!

TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-33
MC-Micke aka ”Roadrunner” stretchar bakom klungan
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-20
Det var många skumpiga vägar och en del var värre än de andra och värre blev det ju längre söderut vi kom
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-36
Någon får en hjälpande hand för att orka hela vägen
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-61
En kisspaus
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-62
De flesta kisspauser hölls vid majsfält då de erbjöd finfina ”damrum” med lagom privacy
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-98
Dags att sätta på regnkappan!
TR%20VARM%20170711-Visbek-Bocholt-14
Trampa, trampa..
"Oh jag har blommor i min hjälm.."
”Oh jag har blommor i min hjälm..”


Holland

Bocholt – Valkenburg
Framme i Holland – dag 4  🚴
Första känslan av ”vad gör jag här” infann sig på morgonen då jag blickade ut från hotellfönstret och det ösregnade. Jag förstod att prognosen som var lovad med minimum av 25mm regn stämde och vi fick även höra att regnet låg som en täckmantel hela över hela dagsrutten. På med alla regnkläder och ”tejpa igen” där det eventuells skulle regna in. Det visade sig att det spelade ingen roll hur mycket man försökte skydda sig och det kändes onödigt att byta om vid stoppen för regnet var lika mycket på insidan. Det blev en väldigt lång dag. Det blev flera punkteringar pga regnet då småstenar har förmågan att på något sätt rulla runt och lägga sig som vassa taggar uppåt (har jag fått förklarat för mig). Däckbyte är dock inte något större problem då vi har både cykeltekniker i cykelteamet och en servicebil som är preparerad med färdiga hjul att ”switcha om” till. Det som hände är att vi fick åka i ca 15 km/hr under däckbytet vilket var jobbigt när det var kallt och regnigt och punkteringarna löste av varandra så värmen aldrig orkade sig kvar i kroppen och man längtade efter att få ta i och kämpa sig varm. Det fick vi också.
Dagens etapp var en tur med regn, regn, lite mer regn och till och från spöregn, men med en solig avslutning ☀️ och etappen avslutades med en lång sugande backe som heter Cauberg, känd för att ingå i Amstel Gold Race cykellopp. Det var förmodligen en bra genomkörare inför Mur de Huy som skulle köras dagen efter?

Denhär outfiten hade passat bra för dagen
Denhär outfiten hade passat bra för dagen

 

IMG_5059
Pustar ut uppe på Cauberg där solen sken och regnet var ett minne blott

 

Belgien  –  Flandern 
Valkenburg – Dinant
Det var en hård dag med många branta backar och jag såg knappt en enda rak väg efter att vi kom in i Belgien. Vi fixade även med att klättrade upp på Mur de Huy även om jag fick klättra till fots sista 25 metrarna…Det kändes som jag skulle välta och gå bakåt därför gjorde jag så  🚴 👊🏻.
Torsdagens sträcka var ca 17 mil lång och laget avslutde etappen i Dinant. Vi åt middag på klostret där munkarna bryggt den goda drycken Leffe. Klostret låg på promenadavstånd och kvällen i Dinant var varm och skön.
Morgondagen, fredag innebar att det bara var två cykeldagar kvar tills vi skulle nå slutdestinationen Paris.

Morgonens bestyr runt servicebilarna
Morgonens bestyr runt servicebilarna i Valkenburg innan avtramp mot Dinant
Vi besökte en amerikansk krigskyrkogård, Margraten med 8 300 vita kors upprättade till minne av de soldater som förlorat sina liv i kriget. Korsen står i raka linjer hur du än tittar på dem.
Vi besökte en amerikansk krigskyrkogård, Margraten med 8 300 vita kors upprättade till minne av de soldater som förlorat sina liv i kriget. Korsen står i raka linjer hur du än tittar på dem.
IMG_5071
Det var en mäktig syn men vi blev vänligt upplysta att lämna platsen då det inte var tillåtet att ta med cyklar in på kyrkogården.
IMG_5084
Fikapaus vid en flod
IMG_5083
Lite fix med en punka
Trampa, trampa överlev!
Trampa, trampa överlev!
IMG_5086
Mållinjen efter klättringen upp på Mur de Huy
IMG_5101
Uppe på toppen av Mur de Huy
IMG_5103
Jag och en skylt gällande lutningen
Leffes place
Leffes place

Frankrike
Dinant – Soissons (via Champagne)
Vaknade och ville inte cykla mer. Nu ville jag vara framme och vid frukosten skojades det om hur långt vi hade kvar, jag orkade inte lyssna och jag blev överaskad av migsjälv och min svaghet nu då vi snart var framme? Det var ju ändå bara två dagar kvar. Det som var  jobbigt var att det var 22 mil denhär dagen och morgondagen skulle vi trampa 14 mil innan vi nådde Paris. Jag kände att jag inte skulle orka och var otröstlig. Det gick över, jag började trampa, jag la mig längst bak med några övriga som hade det jobbigt pga olika orsaker och efter en timme var jag med i matchen igen.
Dagens tramp var mest ”trampa, trampa, överlev”. Det var backigare än det varit tidigare och mot slutet av dagen hade vi en kraftig motvind som gjorde att det sög på krafterna men jag var inte jättetrött ändå. Det var inte kroppen som var trött, det var huvudet. Till Soissons kom vi i alla fall.
Jag längtade efter lördagsmorgonen, efter Paris och ville gå till sängs och somna så snabbt som möjligt!

Morgonen som jag helst vill glömma
Morgonen i Dinant som jag helst vill glömma
IMG_5112
En lunchpaus

Soissons – PARIS!

Äntligen, nu är dagen här. Dagen som vi ska trampa in i Paris! Vi måste bara trampa 14 mil innan vi anländer till parken där alla teamen med familjer och vänner ska samlas. PGA olika terrorhot och eventuella attacker fick inte Team Rynkeby tillåtelse att köra en gemensam prolog uppför Champs Elysees vidare till Eiffeltornet och samlingen blev istället i en park någon kilometer söder om Eiffeltornet.
Första delen av etappen är det väldigt dålig väg då vi åker genom en nationalpark där de inte satsat på att fixa till vägen utan vill även låta den gå till naturen?
Vi åker senare de sista milen utmed Canal de Ourgu – Det är en cykelväg med betongläggning vilket gör att det inte blir mindre skumpigt som vi hoppats utan vi ”skuttar på” och jag har ingen koll på var och när vi ska vara framme.
Helt plötsligt åker vi in i en folksamling utefter cykelvägen där det står fullt med glada människor och klappar händerna, vinkar med nordiska flaggor och ropar heja, heja! Vi är framme på Place de la Fontaine aux Lions.
Känslan där och då är så otrolig och tårarna fulla med glädje bara överöser mina kinder. JAG ÄR I MÅL!!

När vi firat klart tog vi cyklarna och cyklade upp för Champs Elysses för att runda Triumphbågen men vi kom inte ända fram pga flera av deltagarna var utmattade och hade slut på vatten. Vi fick därför nöja oss med att svänga av straxt innan och köra direkt till Eiffeltornet där vi avslutade vår cykeltur med lite bilder innan vi åkte vidare till hotellet.

IMG_5111
En av många vägar påväg till Paris
IMG_5110
Damrummet skymtas bakom mig
IMG_5105
Snabbpaus
Lite firande av att vi är framme i Paris
Lite firande av att vi är framme i Paris

 

IMG_5160
Yes, we I did it!
IMG_5353
Känslan är enorm

 

Ansökan för 2018 är fortfarande öppen för dig som blivit sugen :)

http://www.team-rynkeby.se/team-rynkeby/ansok-om-deltagande.aspx

 

Foto Erik Nygren

 

Cykelturen till Paris – Del 1

Karlstad –  Kiel

8 juli 2017 – Cykla till Paris, på riktigt!
Jag vaknar tidig lördagmorgon den 8 juli 2017 och vill inte åka! Jag sväljer och sväljer men tårarna vill inte hålla tillbaka och så fortsätter det ända till jag är halvvägs till Göteborg, då släpper det och jag börjar känna lusten till att fullfölja det jag sedan länge påbörjat, men ångesten kommer att återkomma, jag vet bara inte när…
Jag pratar under resan med mitt tågsällskap, Anna och säger slutligen att jag som tycker det är tråkigt att bädda sängen, längtar av hela mitt hjärta att få göra det igen.  Hon småler och instämmer på min längtan och det blev där och då en trygghet som var med mig under hela resan då mitt mantra ”Trampa, trampa överlev” hade fått mental tillökning – Tanken att få bädda min egen säng!?

IMG_5348
En bild som fanns med mig under resan, längtan att få bädda sängen..?


Karlstad – Göteborg
Vi samlades  vid centralstationen i Karlstad. Ja, det är sant, vi började vår cykeltur på SJ-tåget till Göteborg och det kan diskuteras om det varit bättre att cykla? Men denhär gången höll SJ i alla fall tiden så argumentet får vila från min sida :)

Vi körde en prolog genom Göteborg tillsammans med team Göteborg och team Sjuhärad. Jag laddade med mycket kläder då jag tänkte en lugn cykeltur på Avenyn genom ”platta” Göteborg. Ack så fel det blev då tempot var högt och Göteborg på vissa ställen likaså. Kämpigast var den branta backen upp mot Partille där vi senare käkade en gemensam lunch på Partille Golfbana. Sen var det bara nerför, nästan. Avenyn bjöd på ett par vurpor bland annat orsakat av de spåriga vägarna som inte var snälla mot våra smala cykelhjul men tack och lov blev det bara cykel-eksem och ingen större kroppsskada vid de separata olyckorna.

På gång nerför Avenyn
På gång nerför Avenyn


Hoppets Hus och Drottning Silvias barnsjukhus
Vårt mål med Göteborgsprologen var att besöka Hoppets Hus och Drottnings Silvias barnsjukhus och efter lunch begav vi oss dit. Hoppets Hus är ett hus för familjer med barn som vårdas på sjukhuset.
Vid Drottnings Silvias barnsjukhus samlades vi och släppte upp ballonger som en symbol för barnens hopp i deras kamp mot cancern. De barn som var pigga nog att komma ut var med ute på gårdsplanen. Det var en jobbig men väldigt meningsfull stund där vi fick en bild av verkligheten, som den ser ut för de sjuka barnen, att ta med oss på vår resa ner till Paris.
De här barnen har inget val. Den bilden kom att hjälpa mig i de stunder jag kände mental trötthet, att inte ge upp.

Hoppets Hus, Göteborg
Hoppets Hus, Göteborg
Påväg från Hoppets Hus till Drottning Silvias barnsjukhus
Påväg från Hoppets Hus till Drottning Silvias barnsjukhus
Vi släpper ballongerna utanför sjukhuset där barn och familjer samlats
Vi släpper ballongerna utanför sjukhuset där barn och familjer samlats
En av våra cyklister pratar med mamman till en sjuk flicka som sitter bredvid i en rullstol. De bestämmer att hålla kontakt under resan.


Inte bara en båtresa
Kielbåten hade jag gärna bytt ut mot cykeltur genom Danmark men det var bara att bita ihop och försöka genomstå mina hjärnspöken natten över havet. Det gungade på rejält vid middagen och man hörde både fnitter och ”oj vad det gungar”, som jag tolkar som ”nu är det illa”. För att försäkra mig om att det inte var något ovanligt med ”sjögunget” tog jag kontakt med informationsdisken där jag blev lugnad av en äldre dam bakom disken, som såg ut att veta vad hon pratade om, att det ”skulle lugna sig om ett par timmar”.
Jag tog hennes ord med mig in i vår fönsterklädda hytt och vaggades utmattad av dagen till sömns och vaknade tidig morgon till ett spegelblankt solbelyst hav. Jag klarade det!

IMG_5012
Morgonbild från båtens matsal
IMG_5324
Cyklarna hade egen sovplats på bildäck


Kiel

På plats i Kiel och redo att fortsätta trampa mot Paris
Här har vi kört av båten i Kiel och står redo att fortsätta trampa mot Paris

Snart släpper jag på handbromsen och rullar iväg…

Meklådan och jag är färdigpackad (tror jag..) och nu är jag så väl förberedd som jag kan bli för det här även om det just nu känns otroligt nervöst.

IMG_4660 (002)

Jag lovar att jag kommer att trampa och ta i allt jag förmår, nu gör vi det här hela vägen till Paris!

18839450_10155630651813968_1052818429992181037_o

 

Följ oss gärna via  live-tracker

Vårt körschema är klart och för den som vill kan följa oss eller något annat av teamen på en ”livetracker”.
Klicka på nedan länk och välj  –   Icon  31  =  TR Värmland

http://www.team-rynkeby.com/live2017.aspx

och på Team Rynkeby Värmlands facebooksida :-)

Sista riktiga träningen innan Paris

Ikväll körde vi sista tisdagsträningen i välförtjänt strålande solsken. Vi stannade till vid Mörudden för en liten glasspaus där en av teammedlemmarna även passade på att ta ett kyligt klädsim.

Innan vi trampade iväg stannade vi till vid Autowåx i Karlstad där vi mottog servicebilarna från bilfirman som är vänliga att sponsra oss med fordon på resan till Paris. Nu är det bara packningen av väskor, packning av bilar och prologen i Inre hamn kvar innan lördag då vi åker på riktigt.
Prologen i Inre hamn är på torsdag ca kl. 18.30-19-30.

IMG_4938
Autowåx Karlstad Foto: Erik Nygren

 

IMG_4928
I väntan på avfärd mot Hammarö.

 

IMG_4924
Cykeln är nyservad med uppfräschning och nya bromsklossar, direkt från cykelaffären idag.

 

IMG_4933
Teamet pirriga eller bara lite slöa i solen?

 

 

 

 

Följ med oss på resan till Paris via Livetracking!

 

Följ oss via en live-tracker

Vårt körschema är klart och för den som vill kan följa oss eller något annat av teamen på en ”livetracker”.
Klicka på nedan länk och välj att se  Icon  31  =  TR Värmland

http://www.team-rynkeby.com/live2017.aspx

Tråkigt nog har vi blivit påverkade av det kritiska som händer runt om i Europa och fick i dagarna följande meddelande från Team Rynkebys HQ:
”Because of the critical situation regarding terror-threat in Europe – and Paris – the authorities in Paris has informed us, that we this year unfortunately will not be allowed to arrive in central Paris with family and friends.
And we will not be allowed the usual ”parade tour” through Paris”

Det är tråkigt men det är en promille jämfört med resan som vi ska göra och har gjort under senaste 10 månaderna.
Rutten är klar och vi önskar sol, medvind utan regn så trippen blir så härlig som den bara kan bli då vi trampar oss igenom Tyskland, Belgien och Frankrike på 7 dagar. Samlingen i Paris kommer ske på annat håll än via Champs Elysees upp mot Triumpbågen.
Jag har fått i uppgift att ha en liten kort informationsstund om rutten Dinant- Soissons innan avfärd dag 6 den 14 juli, och försöker nu hitta några gósaker om sträckan. Jag vet att den går igenom Champagnedistriktet vilket är nog så spännande.
Hörde förresten på nyheterna att det är croissantkris i Frankrike!?
Otur, jag som tänkt äta croissant och dricka champagne när jag kommer fram, kanske får nöja mig med nutella och sniglar..

Sista söndagsturen

Idag gjorde vi vår sista söndagstur dvs veckoträningens långtur tillsammans. Det kändes lite konstigt och inte alls så befriande som jag tidigare föreställt mig? Att det är sista gången jag behöver gå upp med tuppen på söndagarna framöver, skum känsla…
Vi hade iallafall en härlig tur på ca 13 mil via Grums, Liljedal och ett stop för en glass och lite foton vid Borgviks kvarn. Till historian hör att en viss del järn som Eiffeltornet är byggt av kommer från Borgviks bruk. Från 1627 till 1924 producerade man järn i Borgvik. Som mest producerades 4 000 ton per år.
Inget regn på hela cykelturen! Det var nog en av de mer sällsynta turerna då regnet lyste med sin frånvaro men vi fick istället en rejäl dos motvind som inte heller är något att ropa hej för. Nej tacka vet jag medvind och nedförsbacke!

Borgvik_n
Borgviks kvarn


Rutten till Paris

Tyskland
Kiel –Seevetal
Seevetal Visbek

Belgien
Visbek –Bocholt
Bocholt – Valkenburg

Flandern
Valkenburg – Dinant

Frankrike
Dinant – Soissons (via Champagne)
Soissons – PARIS

Vår resa startar på lördag den 8 juli från Karlstad och avslutas den 15 juli i Paris. Följ oss även på FB Team-Rynkeby-Värmland och på Instagram som kommer att uppdateras dagligen :-)

Jag är redo!

HELENA READY

 

Trampa, drick, överlev!

Gummihandskarna på när det var dags för Teamläger nummer två!

Innan träningslägret i Sunne körde vi vår vanliga torsdagsträning. Det blev en 6 mila-tur i solskenet. Vi fick en trevlig överraskning av en sponsor halvvägs in på turen. Vår teamkapten hojtade till att vi skulle svänga in vänster vid OK macken i Grums, där fick vi till vår förtjusning både kaffe och nybakta bullar, lyxigt värre!
Vi körde senare vidare mot Karlstad och passade ännu en gång på att ”tjuvåka” på den nya E18 sträckan, som ännu inte är invigd. Vi gasade (trampade) på och körde så fort vi orkade på den nylagda asfalten, helt utan någon som helst trafik, vilken härlig känsla!

Teamläger nummer två bjöd på både regn och långcykling. Vi började dock lite blygsamt på fredag eftermiddag med en tur på 57 km i vackert solsken och den känslan försökte jag ta med mig resten av helgen när regnet var ett faktum.

Lördag morgon, frukost 07.00, ombytta och klara kl. 07.45, avfärd kl. 08.00  – 21 mil
Diskhandskar, regnkläder och hjälmen på. Vi cyklade mot Torsby, Gräsmark mot riksgränsen och regnet gjorde oss sällskap till och från mest hela vägen. Lätt jämnblött helt enkelt.

IMG_4697 IMG_4696

Vid riksgränsen stannade vi och tog lite foton och jag satte mig på cykeln och började trampa då jag fick en känsla av att jag hoppat upp på fel cykel och jag sa till de som låg bakom; jag tror att jag fått fel cykel?
Kommentaren tillbaka var ungefär ”nu är hon ute och cyklar igen”… Samtidigt la jag märke till att mitt framhjul såg annorlunda ut? Jag hade fått pyspunka!
Servicebilen anropades av teamkapten, ett hjul med ett nypumpat däck levererades och byttes ut mot mitt eget som var trasigt och vi hoppade upp på cyklarna och körde snabbt ikapp klungan som under tiden trampat i sakta mak i väntan på att få ordet ”kontakt” innan farten får öka. Ingen hade lagt märke till att jag fått punka, eller att jag varit frånvarande 5 minuter. Bra eller dåligt men sammanfattar att det var väldigt effektivt hjulbyte och superbra att ha med en servicebil med diverse nödvändiga don.

IMG_4665
Spegelvänt vid Riksgränsen
IMG_4666
På cykeln Norge-Sverige över dagen
IMG_4673
Innan pyspunkan
IMG_4661
Snabbpaus vid vattenbrynet

 

IMG_4655
21 mil

Vi fortsatte vårt tramp mot Kongsvinger och det gick sammanfattat riktigt bra de första 10-15 milen sen började något hända i kroppen, både mina krafter och viljan att trampa försvann helt. Mina ben fortsatte tack och lov ofrivilligt att trampa. Jag fick jobbigt med andningen och det knöt sig i halsen på mig. Jag bet ihop och kunde inte skilja regnet från snor eller tårar.
Efter ca 10 timmars cykling varvat med mellanmål-lunch- och kisspauser anlände vi tillbaka till Selma SPA i Sunne och jag ville aldrig sätta mig på cykeln igen.
Kvällens aktivitet där vi skulle skriva något om oss själva gjorde sig inte rätta. Det jag skrivit kändes så otroligt långt ifrån hur jag känt tidigare samma dag. Jag hade skrivit att ”jag känner mig lycklig och försöker ta vara på varje dag”. Samma dag hade jag känt mig så otroligt ledsen och oförmögen att ens kunna föra fram en cykel och lyckan hade just då känts helt utom räckhåll…Men jag insåg snabbt att frånsett min känsla under 21 mils cykling så är jag lycklig, jag försöker verkligen ta vara på varje dag och vad den har att erbjuda, lappen stämde helt och hållet!
Att jag inte orkade har inget med min lycka att göra :-)

IMG_4663

 

Söndag morgon, frukost 07.00, ombytta och klara kl. 07.45, avfärd kl. 08.00  –  11 mil.
Humöret på topp hos de flesta av oss och en liten oro över vad som skulle komma att ske efter ca 7 mil. Vi skulle klättra Tossebergsklätten 26% lutning på brantaste punkten.
Med sina 343 meter i höjd bjuder dess topp på en fantastisk utsikt över Fryken. Berget ligger i Sunne kommun, strax norr om Stöpafors. En 2 kilometers smal och väldigt brant och slingrande väg, leder upp till en restaurang och ett utsiktstorn. Här kan man äta nävgröt och fläsk och samtidigt blicka ut över det vackra landskapet om man önskar.
Jag orkade inte hela vägen upp och gjorde en tapper ansats i sista backen men fick snabbt dra ut fötterna ur tramporna då det brände till i mina ben och jag kände att jag var körd. Delar av teamet och servicegänget stod och applåderade och hejade när jag och någon mer kom knatandes uppför backkrönet. Huvudet var sänkt, jag var arg på mina dumma ben som inte orkade, jag ville cykla heeeela vägen upp men lyckades inte utan fick gå sista biten…
Senare fick vi lite mat i magen och firade vår etapp med bubblande cider och allt kändes oroväckande bra igen :-)

IMG_4667 IMG_4669 IMG_4672

Cykelturen nerför var mycket roligare. Jag släppte på bromsen så mycket jag orkade och njöt av farten som backen bjöd på, tjoho vad skoj! En gång till!
Det får isåfall bli en annan gång, för man måste ju åka upp för att få åka ner…

 

Idag är det 30 dagar kvar till avtramp!

 

 

 

Barnmässa och premiärcykling ute

Tack för att ni tar er tid att läsa om min resa som jag gör tillsammans med Team Rynkeby 2017 :-)
Nu börjar det kännas mer på allvar dels med utecyklingen ( läs mer om premiären längre ner)  och med alla event som vi klarat av och även de som vi har kvar under våren. Vi ska också hinna med två teamläger innehållande ”jättelånga” distanscyklingpass vilket ska bli spännande och skrämmande…

I helgen har Team Rynkeby Värmland deltagit på Barnmässan i Karlstad. Där har vår ”teammate” Anna Lycke fixat och pysslat godsaker med barnen medan övriga i teamet turats om att pärla armband där donationen går oavkortat till barncancerfonden med öronmärkning Team Rynkeby.
Annas kokbok för barn ”Fixa festen själv” fanns att köpa och pengarna gick även där till Barncancerfonden.

IMG_3786
Godispyssel med Anna Lycke.
IMG_3789
Tre av teamgrabbarna pärlar armband medan jag hojtar glada hejarrop.

 

Premiärtur nummer ett blev äntligen av i helgen. Det var alltså första gången den fina gula cykeln fick komma ut och bli lite dammig, men nu är det gjort.
Vi skulle ta det lugnt första turen, min sambo och jag. Det var garanterat lugnt utifrån hans träningstempo men jag fick kämpa på som värsta superwoman för att hänga med i tempoväxlingarna mellan Karlstad och Deje och sen tillbaka till Karlstad igen. Jag kände mig trots att det var väldigt jobbigt rätt nöjd och till och med jätteglad att jag faktiskt tyckte det var kul att cykla utomhus efter all Spinning som jag inte varit så förtjust i.
Vi var ute i 2 timmar och 37 minuter och det blev en tur på 7,4 mil
Min maxpuls var 156 slag/min vilket inte var så farligt men nog så jobbigt.
Snittpulsen var 129 slag/min.
Jag fick en bra tur och förbättrade mina musklers uthållighet och min aeroba kondition och min förmåga att stå emot trötthet.

Cykeltur nummer 2 kom direkt dagen efter den första premiärturen. Solen sken så härligt på söndagseftermiddagen och det kändes tokigt att inte ta tillvara det vackra vädret med tanke på hur många mil vi måste få in i våra kroppar innan avfärden den 8 juli. ( Jag ska cykla till Paris….!)
Vi skulle ta det lugnt men mina två cykelkompisar var även idag starkare än mig och jag har ju svårt att visa mig sämre och försökte hänga med så gott jag orkade i hård motvind och uppförsbackar. Vi körde 5,7 mil fram och tillbaks från Karlstad till Kil. Det gick inte så fort i genomsnitt och jag kände mig hopplös inför att jag ska klara högre snittempo hela vägen till Paris. Den här känslan vill jag inte ha så ofta om jag slipper…det var jättejobbigt och gjorde ont.
Vi var ute i 2 timmar och 31 minuter och det blev en tur på 5,9  mil
Min maxpuls var 165 slag/min vilket var lite högre än dagen innan
Snittpulsen var 129 slag/min, samma som dagen innan.
Jag fick precis som lördagen en bra tur och förbättrade mina musklers uthållighet och min aeroba kondition och min förmåga att stå emot trötthet.

 

Visste ni förresten att ni kan donera till Team Rynkeby när ni lämnar blod och plasma. Säg till i receptionen när ni ska få era poäng eller hämta ut en gåva så kan ni donera en peng till Barncancerfonden vid något tillfälle istället.

 

Rejlersinnebandyn är skoj på allvar!

Tisdagar kl. 17 är det skoj på allvar i Tingvallaskolans gympasal i Karlstad.
Vi är ett gäng som kämpar i en timme för att få den lilla rackarn i mål. Många gånger tar handbollsmålet äran och även basketkorgen har agerat målbur, vilket nästan borde räknas som dubbelpoäng.
Inte för att det spelar någon roll, för det är ju bara på skoj vi spelar?.. men jag fick äran att göra säsongens första mål  :-) Det kan innebära att det var säsongens enda mål för undertecknad  men det var i alla fall ett mål som kändes underbart att göra.

 

När jag började spela med innebandygänget var det en del jag försökte få ordning på och det var dels våra oskrivna regler och även en del ord som för mig inte riktigt stämde in med spelet?
”Samarkand,  Samarkand” hör jag någon ropa om och om igen. Jag funderar naturligtvis hur ”Tusen och en natt-staden” hör ihop med att springa och fånga och skjuta bollen i mål, för det är väl det som är hela poängen? Kanske personerna är sådär härligt teatraliska, häftigt här passar jag verkligen in, inget är omöjligt och jag är på!
När jag så småningom hör någon ropa andra kant så går det upp för mig vad som menas med ”Samarkand” och jag känner mig lite fånig men än mer bekväm i spelet. Jag börjar fatta. Nu ska bara bollen in i rätt mål och jag får utöva min teatersida vid annat tillfälle för nu är det skoj på allvar, det är Rejlersinnebandytisdag.

FullSizeRender

Individuell träningsnivå

Vi kör numera spinning med direkt feedback på träningen.
Det innebär att med hjälp av pulsband och intensitetsmätare följer jag min egen hjärtfrekvens och jag kan även reglera min egen effekt som jag ser på effektmätaren på spinningcykeln.
Ihop med upplevelsen av ansträngning ska jag hitta min individuella träningsnivå.

cykelspinn0
”Boundar” med spinningcykeln…

 

Vi har testat och beräknat våran FTP eller Functional Threshold Power. För att träna optimalt pratas det ofta om att träna efter puls eller effektmätare. Det optimala är att använda en effektmätare på cykeln och det gör vi när vi kör spinning på SATS Lamberget. När man tränar med effektmätare är FTP en viktig faktor, det är utifrån den som man vet hur hårt man ska köra under olika delar av träningspasset. FTP är tänkt att vara det maximala effektvärde som man kan hålla i snitt under en timme.

 

Spinn8
Full fokus i spinningsalen

 

Pärlor som glimmar…

Tillsammans gör vi skillnad

Under förra veckan träffades vi och pärlade fina armband tillsammans.
En av killarna som är med i årets Rynkebyteam förlorade tragiskt sin lille son i cancer för några år sedan. Han skapar tillsammans med sin familj armbanden som heter ”Leos armband” som säljs vid olika event till förmån för barncancerfonden. Den här kvällen hjälptes vi åt med pärlandet och förtjänsten för armbanden kommer så småningom att gå via Team Rynkeby event direkt till barncancerfonden.

ALLAPÄRLAR
Vi pärlar armband till förmån för barncancerfonden.

 

Det var jätteroligt att pärla men jag hade svårt att få fart på pärlorna, inte för att det var en tävling….
Kvällen flöt ändå på toppenbra och resulterade i över 200 fina armband.
Armbanden kommer vi ha med oss på kommande event – Håll utkik!

LEO Armband
Armbanden har Leos favoritfärger i mitten, blå, grön och orange <3