Sista riktiga träningen innan Paris

Ikväll körde vi sista tisdagsträningen i välförtjänt strålande solsken. Vi stannade till vid Mörudden för en liten glasspaus där en av teammedlemmarna även passade på att ta ett kyligt klädsim.

Innan vi trampade iväg stannade vi till vid Autowåx i Karlstad där vi mottog servicebilarna från bilfirman som är vänliga att sponsra oss med fordon på resan till Paris. Nu är det bara packningen av väskor, packning av bilar och prologen i Inre hamn kvar innan lördag då vi åker på riktigt.
Prologen i Inre hamn är på torsdag ca kl. 18.30-19-30.

IMG_4938
Autowåx Karlstad Foto: Erik Nygren

 

IMG_4928
I väntan på avfärd mot Hammarö.

 

IMG_4924
Cykeln är nyservad med uppfräschning och nya bromsklossar, direkt från cykelaffären idag.

 

IMG_4933
Teamet pirriga eller bara lite slöa i solen?

 

 

 

 

Tröskeln till slutkörd…

 

Nu har jag lärt mig ännu en grej gällande hur kroppen fungerar, eller i alla fall min kropp.

Sammanfattar torsdagsträningen:

Träningsturen skulle som vanligt på torsdagar vara kort, läs 2-2,5 timme ca 6 mil, med intervallkörning.
Vi kör som jag kanske tidigare berättat i en sk Belgisk kedja, där vi stannar uppe på topp ett par minuter vardera på höger och vänster sida. En riktig Belgisk kedja rullar runt hela tiden har jag lärt mig.
Det började med ett väldigt lugnt tempo och jag kände att jag var väldigt pigg och stark och det här kommer inte att ge mig mycket idag om vi inte snäppar upp tempot lite.
Flera i teamet hade direkt innan vår Team Rynkebyträning  varit ute på en ”Vätternrundaträningssnabbtur”och jag tänkte att det hade jag kanske kunnat hänga med på om jag vetat att vi skulle köra ”så lugnt” idag. Jag fick dock reda på att de legat på ca 31 km/tim i snitt och kände att det var nog tur att jag inte hängde med på den ändå och vande mig vid dagens tempo rätt snabbt.
Cyklingen gick bra och vi kom fram till ett ställe där vi tränar uppför och utförskörning med fri fart uppför, dvs man får ”kötta på” och köra om varandra om man orkar ( det får man som du kanske förstår inte göra i en Belgisk kedja, eller kanske heller inte i annan slags kedja heller för den delen?)

Första varvet var jag stark, jag låg bakom och kunde i uppförsbackarna ”trycka på”, jag kände mig stark!
Andra varvet hamnade jag längst fram i en utförskörning som senare blev en uppförsbacke. Det gick bra.
Vidare blev jag kvar längst fram, i innespår på höger sida lite längre än beräknat, och jag trampade, tryckte på och vi höll ca 35 km/tim på ”platten” med lätt  motvind. Vår coach låg i ytterspår och frågade om det gick bra eller om han skulle gå fram ( fram = lägga sig framför mig så jag fick vila, så som en Belgisk kedja funkar) men jag fick mellan flåset fram …det går bra…sen kom nästa uppförsbacke och han ropade högt och ljudligt bakåt i klungan ”FRI FART”!
Jag kände hur jag långsamt åkte längre och längre bak i klungan för att så småningom vara ca 50 meter bakom och avståndet växte mer och mer. Jag var helt slut i lungor och ben och orkade ”bara trampa”. Efter ca 1 km var jag ikapp igen, lagom till nästa backe som jag då, tro´t eller ej, orkade upp mycket bättre…

Bra lektion för mig: Jag har lärt mig att inte ta ut mig bara för att jag orkar :-)

 

IMG_4587
Klicka för att förstora upp bilden. Ett bra träningspass där jag blir starkare och kommer orka Paristuren bättre. Jajjamensan!

 

Känslan att få koppla av och njuta av lugnet efter en cykeltur, priceless!

IMG_4566

På söndag står det minimum 15 mil på schemat med en sväng förbi ”räkmackefiket” i Värmskog och nästa helg är det teamläger nr 2 med bla Norge och Tossebergsklätten och allt vad det innebär,  jag återkommer…

Lev väl och må gott!

 

Cyklarna som ska bära till Paris

Nu har cyklarna anlänt och det börjar pirra lite i magen då jag vet att cykeln snart ska få åka till Mallorca för lite uppvärmning inför vårens och sommarens långa cykelturer som i slutänden ska ta mig till…Paris.

Cykeln är gul och jättefin.

IMG_3645
Den är smal
IMG_3647
Den är gul, svart och snabb, hoppas jag!

 

Den är utrustad med en väldigt liten och hård sadeln som sig bör för att passa in på en härligt vadderad cykelbyxa!
Spinningsadeln kan i jämförelse kännas som en skön fåtölj.

IMG_3574

 

Då jag har lite oro över hur hela kroppen ska fixa med själva ”långturen” har jag nu fått tips om en speciell créme att använda i förebyggande syfte. Den heter Chamois Créme. Jag googlade och hittade den under ett annat namn som ni själva får googla fram vid intresse. Den ska i alla fall vara bra att använda under hårda och långa cykelturer och det känns som att det är dumt att chansa att inte använda alla tips på förebyggande hjälp som någonsin finns.

Ekologiskrovcreme
Chamois Créme. Även kallad ekologisk …kräm.
IMG_3642
Tackar i förhand för avlastningen…

 

IMG_3571
Kompisar hela vägen och tillbaka <3

 

Tiden är allt vi har och jag försöker ta vara på varje minut och njuter på vägen även när det känns tungt.

Första teamträffen

Första teamträffen söndag den 26 september

ÅNGEST

Hur tänkte jag? Hur ska jag klara det här?

”Kom ombytta i träningskläder. Vi duchar på KMTI efter träningspasset”, står det i inbjudan. Jag som inte gjort något markant mer än härliga långpromenader sen cykelvasan i augusti. Tänk alla vältränade cyklister som kommer att dyka upp på söndag, speciellt de som var med i TR (Team Rynkeby)2016.
Våjne, våjne….det här blir ett riktigt kraftprov.

Träff nummer ett
En kort sammanfattning av vårt första Teammöte:
Vi  tog en långpromenad för att lära känna varandra och avslutade promenaden med lite fys.

Efter promenaden gjorde vi gemensamma grupparbeten för att komma igång med insamlingsarbetet till Barncancerfonden och fortsatte med eventarbete och även träningsupplägg.
Alla är med av samma orsak, att samla in pengar för forskningen av barncancer. Ingen orsak till ångest.
Det känns bra nu, det känns riktigt bra nu!

Träffnr1

7 dagar till Paris och 2 timmar hem – den bästa och tuffaste resan i mitt liv!

Jag fick ett mail från Katja, en kollega här på Stockholmskontoret, som berättade om hennes tuffaste utmaning i sitt liv som jag blev så sjukt imponerad av att jag vill dela med mig av den historien.

Hon berättade att hon hade läst om en utmaning – att cykla med Team Rynkeby från Malmö ned till Paris för att samla in pengar till Barncancerfonden – hur hon fängslats av den, skickat in en ansökan och blivit antagen att ingå i teamet. Utan någon som helst erfarenhet av att cykla på landsvägscykel! Det var några tuffa månaders förberedelser för Katja men till slut kom dagen då hon skulle iväg:

Läs hela hennes inspirerande berättelse här.

Grandmas going – Day 6

Cloudy / sunny morning, breakfast and I’m on my way to Kemi. Not as good start as yesterday. Here came the mandatory construction zone. Try to pedal at that stone field (the top image)! And no detour, blimey! My next target is Tornio. I’m now at Aurora Borealis road (below), and dark clouds are following.

GrandmasGoing_Day6

I hurried up to Ylitornio but the rain started just two kilometers before I got there and I got wet. NOW is the time for the luxury of a hotel, a wonderfully soft bed and a warm bath.

143 km today, and one leg left. Good night!

/Ireene

Grandmas going – Day 5

A lovely sunny morning; and no dismantling of the tent. Just breakfast. Now it is a true laid-back feeling, through flower fields (the top image) and then the birch lane (below).

GrandmasGoing_Day5

Laid back feeling ended when I came to Liminka, which had a terrible wind, the trip did not seem to be progressing at all. At last I was at Oulu. There all the signposts showed the wrong direction! Fortunately, I had my own map included. Then I continued to Kuivaniemi where I had a wonderful place to camp. And a hundred thousand mosquitos.

Now the tent was up in record time, but despite that my legs were full of bites. Today 159 kilometers. My ankle hurts and needs a bandage for the night.

/Ireene

Grandmas going – Day 4

Cloudy today, I think I’ll get rain. Packing my “home” and go on. Journey continues to Kannus – Ylivieska and the dark clouds follow, I wonder when they’ll get me. Five kilometers to get to Oulainen, hopefully I get there – No, I didn’t. Rain clothes on and suddenly the water comes pouring. I just have to wait (a few hours), then it calms down a bit. Now it is NOT nice to put up a tent. I hope they have a cottage available at camping.

Yes, I got a cottage and a sauna! Only 125 km today.

/Ireene

Grandmas going – Day 3

Partly cloudy, tent packing, breakfast and go. Between Lapua – Kauhava I want to find some small village road, this straightforwardness starts to be boring. Pedersöre will be a ”svenskspråkig” area.

Kokkola is my next place to stay. I made 155 kilometers today. Luckily tent is co-operating today and is quick to put up, I’m so tired!

/Ireene

Grandmas going – Day 2

Wake up at 8.00. The sun is shining, I’m packing my tent, having breakfast and the trip continues. My legs and ”bottom” are in surprisingly good condition, luckily. First to Kauhajoki, then to Kurikka. At Ostrobothnian the roads are long and straight (the top image) huh, huh. Now I’d like to see some curves. Seinäjoki and a place to stay ahead, so hurry up!

140 km today, building the tent and resting.

/Ireene