Cykelturen till Paris – Del 1

Karlstad –  Kiel

8 juli 2017 – Cykla till Paris, på riktigt!
Jag vaknar tidig lördagmorgon den 8 juli 2017 och vill inte åka! Jag sväljer och sväljer men tårarna vill inte hålla tillbaka och så fortsätter det ända till jag är halvvägs till Göteborg, då släpper det och jag börjar känna lusten till att fullfölja det jag sedan länge påbörjat, men ångesten kommer att återkomma, jag vet bara inte när…
Jag pratar under resan med mitt tågsällskap, Anna och säger slutligen att jag som tycker det är tråkigt att bädda sängen, längtar av hela mitt hjärta att få göra det igen.  Hon småler och instämmer på min längtan och det blev där och då en trygghet som var med mig under hela resan då mitt mantra ”Trampa, trampa överlev” hade fått mental tillökning – Tanken att få bädda min egen säng!?

IMG_5348
En bild som fanns med mig under resan, längtan att få bädda sängen..?


Karlstad – Göteborg
Vi samlades  vid centralstationen i Karlstad. Ja, det är sant, vi började vår cykeltur på SJ-tåget till Göteborg och det kan diskuteras om det varit bättre att cykla? Men denhär gången höll SJ i alla fall tiden så argumentet får vila från min sida :)

Vi körde en prolog genom Göteborg tillsammans med team Göteborg och team Sjuhärad. Jag laddade med mycket kläder då jag tänkte en lugn cykeltur på Avenyn genom ”platta” Göteborg. Ack så fel det blev då tempot var högt och Göteborg på vissa ställen likaså. Kämpigast var den branta backen upp mot Partille där vi senare käkade en gemensam lunch på Partille Golfbana. Sen var det bara nerför, nästan. Avenyn bjöd på ett par vurpor bland annat orsakat av de spåriga vägarna som inte var snälla mot våra smala cykelhjul men tack och lov blev det bara cykel-eksem och ingen större kroppsskada vid de separata olyckorna.

På gång nerför Avenyn
På gång nerför Avenyn


Hoppets Hus och Drottning Silvias barnsjukhus
Vårt mål med Göteborgsprologen var att besöka Hoppets Hus och Drottnings Silvias barnsjukhus och efter lunch begav vi oss dit. Hoppets Hus är ett hus för familjer med barn som vårdas på sjukhuset.
Vid Drottnings Silvias barnsjukhus samlades vi och släppte upp ballonger som en symbol för barnens hopp i deras kamp mot cancern. De barn som var pigga nog att komma ut var med ute på gårdsplanen. Det var en jobbig men väldigt meningsfull stund där vi fick en bild av verkligheten, som den ser ut för de sjuka barnen, att ta med oss på vår resa ner till Paris.
De här barnen har inget val. Den bilden kom att hjälpa mig i de stunder jag kände mental trötthet, att inte ge upp.

Hoppets Hus, Göteborg
Hoppets Hus, Göteborg
Påväg från Hoppets Hus till Drottning Silvias barnsjukhus
Påväg från Hoppets Hus till Drottning Silvias barnsjukhus
Vi släpper ballongerna utanför sjukhuset där barn och familjer samlats
Vi släpper ballongerna utanför sjukhuset där barn och familjer samlats
En av våra cyklister pratar med mamman till en sjuk flicka som sitter bredvid i en rullstol. De bestämmer att hålla kontakt under resan.


Inte bara en båtresa
Kielbåten hade jag gärna bytt ut mot cykeltur genom Danmark men det var bara att bita ihop och försöka genomstå mina hjärnspöken natten över havet. Det gungade på rejält vid middagen och man hörde både fnitter och ”oj vad det gungar”, som jag tolkar som ”nu är det illa”. För att försäkra mig om att det inte var något ovanligt med ”sjögunget” tog jag kontakt med informationsdisken där jag blev lugnad av en äldre dam bakom disken, som såg ut att veta vad hon pratade om, att det ”skulle lugna sig om ett par timmar”.
Jag tog hennes ord med mig in i vår fönsterklädda hytt och vaggades utmattad av dagen till sömns och vaknade tidig morgon till ett spegelblankt solbelyst hav. Jag klarade det!

IMG_5012
Morgonbild från båtens matsal
IMG_5324
Cyklarna hade egen sovplats på bildäck


Kiel

På plats i Kiel och redo att fortsätta trampa mot Paris
Här har vi kört av båten i Kiel och står redo att fortsätta trampa mot Paris

Följ med oss på resan till Paris via Livetracking!

 

Följ oss via en live-tracker

Vårt körschema är klart och för den som vill kan följa oss eller något annat av teamen på en ”livetracker”.
Klicka på nedan länk och välj att se  Icon  31  =  TR Värmland

http://www.team-rynkeby.com/live2017.aspx

Tråkigt nog har vi blivit påverkade av det kritiska som händer runt om i Europa och fick i dagarna följande meddelande från Team Rynkebys HQ:
”Because of the critical situation regarding terror-threat in Europe – and Paris – the authorities in Paris has informed us, that we this year unfortunately will not be allowed to arrive in central Paris with family and friends.
And we will not be allowed the usual ”parade tour” through Paris”

Det är tråkigt men det är en promille jämfört med resan som vi ska göra och har gjort under senaste 10 månaderna.
Rutten är klar och vi önskar sol, medvind utan regn så trippen blir så härlig som den bara kan bli då vi trampar oss igenom Tyskland, Belgien och Frankrike på 7 dagar. Samlingen i Paris kommer ske på annat håll än via Champs Elysees upp mot Triumpbågen.
Jag har fått i uppgift att ha en liten kort informationsstund om rutten Dinant- Soissons innan avfärd dag 6 den 14 juli, och försöker nu hitta några gósaker om sträckan. Jag vet att den går igenom Champagnedistriktet vilket är nog så spännande.
Hörde förresten på nyheterna att det är croissantkris i Frankrike!?
Otur, jag som tänkt äta croissant och dricka champagne när jag kommer fram, kanske får nöja mig med nutella och sniglar..

Sista söndagsturen

Idag gjorde vi vår sista söndagstur dvs veckoträningens långtur tillsammans. Det kändes lite konstigt och inte alls så befriande som jag tidigare föreställt mig? Att det är sista gången jag behöver gå upp med tuppen på söndagarna framöver, skum känsla…
Vi hade iallafall en härlig tur på ca 13 mil via Grums, Liljedal och ett stop för en glass och lite foton vid Borgviks kvarn. Till historian hör att en viss del järn som Eiffeltornet är byggt av kommer från Borgviks bruk. Från 1627 till 1924 producerade man järn i Borgvik. Som mest producerades 4 000 ton per år.
Inget regn på hela cykelturen! Det var nog en av de mer sällsynta turerna då regnet lyste med sin frånvaro men vi fick istället en rejäl dos motvind som inte heller är något att ropa hej för. Nej tacka vet jag medvind och nedförsbacke!

Borgvik_n
Borgviks kvarn


Rutten till Paris

Tyskland
Kiel –Seevetal
Seevetal Visbek

Belgien
Visbek –Bocholt
Bocholt – Valkenburg

Flandern
Valkenburg – Dinant

Frankrike
Dinant – Soissons (via Champagne)
Soissons – PARIS

Vår resa startar på lördag den 8 juli från Karlstad och avslutas den 15 juli i Paris. Följ oss även på FB Team-Rynkeby-Värmland och på Instagram som kommer att uppdateras dagligen :-)

Jag är redo!

HELENA READY

 

Snart semester och jag ska cykla minst 1 300 000 meter på en vecka!

Måndag den 26 juni, 11 dagar kvar till avtramp…

IMG_4378
Guli

Mätaren står nu på över 4 000 km.
Jag har alltså cyklat 400 mil under våren 2017, oj?
Under vecka 28 ska jag ska cykla minst 1 300 000 meter, vilket låter mer än 1300 km eller ännu mer än 130 mil!
Så 130 mil låter ju inte så långt ändå! Toppenbra för det ska jag ju snart cykla :-)

Jag fick min gula cykel sista veckan i mars och åkte nästan direkt på en veckas semester på Mallorca där vårt mål var att komma igång med cyklingen och det gjorde vi verkligen då vi kom upp i ca 60 mil. En bra början på cykelåret och jag tycker verkligen om min cykel, jättemycket. Den har tagit mig många mil men jag har emellanåt fått kämpa och slita riktigt hårt för att orka, både med kroppen och pannbenet (mestadels pannbenet).

Nu börjar det i alla fall närma sig Paris på riktigt.
Vi har bara 5 träningar kvar i vår kalender, varav en av dem är en prolog genom Karlstad där vi samlas vid Löfbergsskrapan i Inre hamn och minglar farväl med såväl sponsorer, bekanta och nära o kära, ja alla som vill ”vinka av oss” :-)

Torsdagen den 6 juli kl. 18,45 är alla som vill välkomna att ge oss ett ”lycka till på vägen”, vid Löfbergs Lila i Inre hamn.

Välkomna!

19424112_1901793563414064_9064402671946013703_n
Vår maskot Rynke


Göteborg den 8 juli

Lördag den 8 juli åker vi till Göteborg för ännu en prolog tillsammans med Team Rynkeby Göteborg och Team Rynkeby Sjuhärad, Prologen startar vid Hoppets hus sen cyklar vi genom Göteborg till Sjömagasinet för vidare avfärd mot Kiel. Vi kommer att göra vårt bästa för att göra de sjuka barnen glada genom vår närvaro om än bara för en liten stund. Vi kommer i samband med avfärden från sjukhuset att släppa upp heliumballonger i deras ära.

Färdväg för prologen i Göteborg
14.00-16.00 Hoppets Hus, Barncancerfonden Västra, Hagevägen 2, Sävedalen
Sahlgrensa Universitetssjukhuset, Östra Sjukhuset, Drottning Silvias Barnsjukhus.

16.00-18.00 Avvinkning med fika vid Sjömagasinet, Adolfs Edelsvärdsgata 5, Göteborg

18238728_10155522385733968_4478375318428542468_o
Team Värmland in action. Foto: Erik Nygren

 

Köp gärna ett paket disktrasor för en hundring så hjälper du teamet hela vägen ner till Paris.

18194855_1693556110660157_7930964295337204348_n
100

 

PS. Vill du bidra med en liten peng eller stor peng till teamet eller direkt till Barncancerfonden så hör av dig till mig så berättar jag hur du lättast gör det. DS.

Trampa, drick, överlev!

Gummihandskarna på när det var dags för Teamläger nummer två!

Innan träningslägret i Sunne körde vi vår vanliga torsdagsträning. Det blev en 6 mila-tur i solskenet. Vi fick en trevlig överraskning av en sponsor halvvägs in på turen. Vår teamkapten hojtade till att vi skulle svänga in vänster vid OK macken i Grums, där fick vi till vår förtjusning både kaffe och nybakta bullar, lyxigt värre!
Vi körde senare vidare mot Karlstad och passade ännu en gång på att ”tjuvåka” på den nya E18 sträckan, som ännu inte är invigd. Vi gasade (trampade) på och körde så fort vi orkade på den nylagda asfalten, helt utan någon som helst trafik, vilken härlig känsla!

Teamläger nummer två bjöd på både regn och långcykling. Vi började dock lite blygsamt på fredag eftermiddag med en tur på 57 km i vackert solsken och den känslan försökte jag ta med mig resten av helgen när regnet var ett faktum.

Lördag morgon, frukost 07.00, ombytta och klara kl. 07.45, avfärd kl. 08.00  – 21 mil
Diskhandskar, regnkläder och hjälmen på. Vi cyklade mot Torsby, Gräsmark mot riksgränsen och regnet gjorde oss sällskap till och från mest hela vägen. Lätt jämnblött helt enkelt.

IMG_4697 IMG_4696

Vid riksgränsen stannade vi och tog lite foton och jag satte mig på cykeln och började trampa då jag fick en känsla av att jag hoppat upp på fel cykel och jag sa till de som låg bakom; jag tror att jag fått fel cykel?
Kommentaren tillbaka var ungefär ”nu är hon ute och cyklar igen”… Samtidigt la jag märke till att mitt framhjul såg annorlunda ut? Jag hade fått pyspunka!
Servicebilen anropades av teamkapten, ett hjul med ett nypumpat däck levererades och byttes ut mot mitt eget som var trasigt och vi hoppade upp på cyklarna och körde snabbt ikapp klungan som under tiden trampat i sakta mak i väntan på att få ordet ”kontakt” innan farten får öka. Ingen hade lagt märke till att jag fått punka, eller att jag varit frånvarande 5 minuter. Bra eller dåligt men sammanfattar att det var väldigt effektivt hjulbyte och superbra att ha med en servicebil med diverse nödvändiga don.

IMG_4665
Spegelvänt vid Riksgränsen
IMG_4666
På cykeln Norge-Sverige över dagen
IMG_4673
Innan pyspunkan
IMG_4661
Snabbpaus vid vattenbrynet

 

IMG_4655
21 mil

Vi fortsatte vårt tramp mot Kongsvinger och det gick sammanfattat riktigt bra de första 10-15 milen sen började något hända i kroppen, både mina krafter och viljan att trampa försvann helt. Mina ben fortsatte tack och lov ofrivilligt att trampa. Jag fick jobbigt med andningen och det knöt sig i halsen på mig. Jag bet ihop och kunde inte skilja regnet från snor eller tårar.
Efter ca 10 timmars cykling varvat med mellanmål-lunch- och kisspauser anlände vi tillbaka till Selma SPA i Sunne och jag ville aldrig sätta mig på cykeln igen.
Kvällens aktivitet där vi skulle skriva något om oss själva gjorde sig inte rätta. Det jag skrivit kändes så otroligt långt ifrån hur jag känt tidigare samma dag. Jag hade skrivit att ”jag känner mig lycklig och försöker ta vara på varje dag”. Samma dag hade jag känt mig så otroligt ledsen och oförmögen att ens kunna föra fram en cykel och lyckan hade just då känts helt utom räckhåll…Men jag insåg snabbt att frånsett min känsla under 21 mils cykling så är jag lycklig, jag försöker verkligen ta vara på varje dag och vad den har att erbjuda, lappen stämde helt och hållet!
Att jag inte orkade har inget med min lycka att göra :-)

IMG_4663

 

Söndag morgon, frukost 07.00, ombytta och klara kl. 07.45, avfärd kl. 08.00  –  11 mil.
Humöret på topp hos de flesta av oss och en liten oro över vad som skulle komma att ske efter ca 7 mil. Vi skulle klättra Tossebergsklätten 26% lutning på brantaste punkten.
Med sina 343 meter i höjd bjuder dess topp på en fantastisk utsikt över Fryken. Berget ligger i Sunne kommun, strax norr om Stöpafors. En 2 kilometers smal och väldigt brant och slingrande väg, leder upp till en restaurang och ett utsiktstorn. Här kan man äta nävgröt och fläsk och samtidigt blicka ut över det vackra landskapet om man önskar.
Jag orkade inte hela vägen upp och gjorde en tapper ansats i sista backen men fick snabbt dra ut fötterna ur tramporna då det brände till i mina ben och jag kände att jag var körd. Delar av teamet och servicegänget stod och applåderade och hejade när jag och någon mer kom knatandes uppför backkrönet. Huvudet var sänkt, jag var arg på mina dumma ben som inte orkade, jag ville cykla heeeela vägen upp men lyckades inte utan fick gå sista biten…
Senare fick vi lite mat i magen och firade vår etapp med bubblande cider och allt kändes oroväckande bra igen :-)

IMG_4667 IMG_4669 IMG_4672

Cykelturen nerför var mycket roligare. Jag släppte på bromsen så mycket jag orkade och njöt av farten som backen bjöd på, tjoho vad skoj! En gång till!
Det får isåfall bli en annan gång, för man måste ju åka upp för att få åka ner…

 

Idag är det 30 dagar kvar till avtramp!

 

 

 

Träning, gala och träningsvärk…

Helgen har varit på sadeln vilket börjar bli en vana nu.
Jag har sedan tidigare inte känt på ”riktig” träningsvärk men har under helgen fått en rejäl dos av det och det har inte varit kul.
Lördagen körde jag med i en grupp som ska köra Vätternrundan Sub 10 = under 10 timmar. Tempot var 30 km/tim under ca 13 mil. Jag orkade knappt trampa den sista kilometern hem då mina höfter och ben värkte så pass att jag tänkte att nu vill jag inte cykla mer..
Söndagens träning var den vanliga Team Rynkebyträningen och den var i ett mer lagom tempo ( 26-27 km/tim) men när regnet kom och vi hade mer än halva vägen kvar så kom smärtan i benen tillbaka. Jag klarade dock att ta mig hela vägen hem utan hjälp och det blev återigen ca 13 mils cykling.
Just nu känns det lite tungt och jag känner mig lite knäckt av min kropps reaktion (läs smärta) men det blir nog bättre om några dagar.
Jag ska ju hela vägen till Paris, det måste ju gå!

Den 9 maj hade vi i Team Rynkeby anordnat en Barncancergala där frivilliga artister och personal ställde upp helt gratis och alla intäkter gick till Barncancerfonden. Sammanlagt samlade vi in närmare 115 000 SEK :-)

Kvällen började med förmingel på Plaza och även där gick alla intäkter oavkortat till Barncancerfonden.

IMG_4445

Artister och personal ställde upp helt gratis, precis som vi själva.

IMG_4455 IMG_4462 IMG_4464

Vilket fantastiskt engagemang från alla medverkanden och från publiken som gav en generös summa under kvällen, bland annat genom en kort swish-stund under tonerna av ”Bingolotto musik”.

IMG_4453

 

Utöver träning och Barncancergalan har jag varit delaktig på Elfack i Göteborg där Rejlers Embriq fanns tillhands för våra kunder under hela veckan.

IMG_4429

 

Träningsläger nummer ett av två

Selma SPA i Sunne

Teamträff nummer ett av två är avklarat och vi har fått njutit och tagit del av strålande sol med värme, motvind och även piskande iskallt regn. Nu är jag helt övertygad om att jag aldrig kommer att gå ut på en lång cykeltur i regnväder, om jag inte absolut av någon anledning måste.

Teamträffen hade vi uppe i Sunne på Selma SPA som gav oss ett fördelaktigt pris för vistelsen.
Det var en härlig helg med cykling, god mat, cykling, SPA-bad och åter cykling.

 

TR 1
Cykling i solsken
IMG_4439
En av våra servicebilar från Autowåx i Karlstad med passande regskylt :-)

 

GARAGE385
Cykelgaraget i konferensrummet

 

Totalt blev det 35 mil, varav 24 mil i sol och värme. Vi avslutade helgen med 11 mil i kyla och regn men det har jag nästan glömt bort redan…

TR 1
Uppassning vid ”stoppen” av vårt alldeles egna serviceteam.

 

IMG_4437
Feed me :-)

 

Cykling i solsken och uppassning av vårt alldeles egna serviceteam.
Cykling

 

IMG_4383
Mat!

 

tr442
Paus…

Resan till Paris kommer bjuda på samtliga väderlekar men har vi tur och det blir som jag tror så kommer det såklart mestadels bjuda på sol och ljumma vindar :-)
59 dagar kvar till avtramp…

 

FOTO: Erik Nygren

Träningsläger och Annandagspåskcykling

En härlig vecka på Mallorca med ca 60 mils cykling förbyttes i en inställd snötäckt Långfredagscykeltur.

IMG_3850
Matpaus på torget i Petra.
IMG_3933
Cap de Formentor, norra Mallorca.
IMG_4070
Cykelhäng
IMG_4249
Långfredagen i Karlstad

Cykeluren ställdes tack och lov in på Långfredagen och kördes istället på Annandag Påsk. Vi var över 100 cyklister som körde 60 km i barncancerfondens ära.
Det är en årlig cykeltur som sker i lugnt tempo så att alla som vill ska kunna delta.

IMG_4267

Insamlingen för dagen blev ca 17 000 SEK och pengarna går oavkortat till Barncancerfonden, helt suveränt!

 

Tillbaka till Mallorcaresan. Den var fullspäckad med härlig cykling och det var skönt att ha med nya cykeln på turen så cykelvanan sätter sig på rätt cykel :-).

IMG_3804
Smidiga väskor att packa cyklarna i.
IMG_3802
Det gäller att komma ihåg var alla delar ska sitta…

Barnmässa och premiärcykling ute

Tack för att ni tar er tid att läsa om min resa som jag gör tillsammans med Team Rynkeby 2017 :-)
Nu börjar det kännas mer på allvar dels med utecyklingen ( läs mer om premiären längre ner)  och med alla event som vi klarat av och även de som vi har kvar under våren. Vi ska också hinna med två teamläger innehållande ”jättelånga” distanscyklingpass vilket ska bli spännande och skrämmande…

I helgen har Team Rynkeby Värmland deltagit på Barnmässan i Karlstad. Där har vår ”teammate” Anna Lycke fixat och pysslat godsaker med barnen medan övriga i teamet turats om att pärla armband där donationen går oavkortat till barncancerfonden med öronmärkning Team Rynkeby.
Annas kokbok för barn ”Fixa festen själv” fanns att köpa och pengarna gick även där till Barncancerfonden.

IMG_3786
Godispyssel med Anna Lycke.
IMG_3789
Tre av teamgrabbarna pärlar armband medan jag hojtar glada hejarrop.

 

Premiärtur nummer ett blev äntligen av i helgen. Det var alltså första gången den fina gula cykeln fick komma ut och bli lite dammig, men nu är det gjort.
Vi skulle ta det lugnt första turen, min sambo och jag. Det var garanterat lugnt utifrån hans träningstempo men jag fick kämpa på som värsta superwoman för att hänga med i tempoväxlingarna mellan Karlstad och Deje och sen tillbaka till Karlstad igen. Jag kände mig trots att det var väldigt jobbigt rätt nöjd och till och med jätteglad att jag faktiskt tyckte det var kul att cykla utomhus efter all Spinning som jag inte varit så förtjust i.
Vi var ute i 2 timmar och 37 minuter och det blev en tur på 7,4 mil
Min maxpuls var 156 slag/min vilket inte var så farligt men nog så jobbigt.
Snittpulsen var 129 slag/min.
Jag fick en bra tur och förbättrade mina musklers uthållighet och min aeroba kondition och min förmåga att stå emot trötthet.

Cykeltur nummer 2 kom direkt dagen efter den första premiärturen. Solen sken så härligt på söndagseftermiddagen och det kändes tokigt att inte ta tillvara det vackra vädret med tanke på hur många mil vi måste få in i våra kroppar innan avfärden den 8 juli. ( Jag ska cykla till Paris….!)
Vi skulle ta det lugnt men mina två cykelkompisar var även idag starkare än mig och jag har ju svårt att visa mig sämre och försökte hänga med så gott jag orkade i hård motvind och uppförsbackar. Vi körde 5,7 mil fram och tillbaks från Karlstad till Kil. Det gick inte så fort i genomsnitt och jag kände mig hopplös inför att jag ska klara högre snittempo hela vägen till Paris. Den här känslan vill jag inte ha så ofta om jag slipper…det var jättejobbigt och gjorde ont.
Vi var ute i 2 timmar och 31 minuter och det blev en tur på 5,9  mil
Min maxpuls var 165 slag/min vilket var lite högre än dagen innan
Snittpulsen var 129 slag/min, samma som dagen innan.
Jag fick precis som lördagen en bra tur och förbättrade mina musklers uthållighet och min aeroba kondition och min förmåga att stå emot trötthet.

 

Visste ni förresten att ni kan donera till Team Rynkeby när ni lämnar blod och plasma. Säg till i receptionen när ni ska få era poäng eller hämta ut en gåva så kan ni donera en peng till Barncancerfonden vid något tillfälle istället.

 

Cyklarna som ska bära till Paris

Nu har cyklarna anlänt och det börjar pirra lite i magen då jag vet att cykeln snart ska få åka till Mallorca för lite uppvärmning inför vårens och sommarens långa cykelturer som i slutänden ska ta mig till…Paris.

Cykeln är gul och jättefin.

IMG_3645
Den är smal
IMG_3647
Den är gul, svart och snabb, hoppas jag!

 

Den är utrustad med en väldigt liten och hård sadeln som sig bör för att passa in på en härligt vadderad cykelbyxa!
Spinningsadeln kan i jämförelse kännas som en skön fåtölj.

IMG_3574

 

Då jag har lite oro över hur hela kroppen ska fixa med själva ”långturen” har jag nu fått tips om en speciell créme att använda i förebyggande syfte. Den heter Chamois Créme. Jag googlade och hittade den under ett annat namn som ni själva får googla fram vid intresse. Den ska i alla fall vara bra att använda under hårda och långa cykelturer och det känns som att det är dumt att chansa att inte använda alla tips på förebyggande hjälp som någonsin finns.

Ekologiskrovcreme
Chamois Créme. Även kallad ekologisk …kräm.
IMG_3642
Tackar i förhand för avlastningen…

 

IMG_3571
Kompisar hela vägen och tillbaka <3

 

Tiden är allt vi har och jag försöker ta vara på varje minut och njuter på vägen även när det känns tungt.

Rejlersinnebandyn är skoj på allvar!

Tisdagar kl. 17 är det skoj på allvar i Tingvallaskolans gympasal i Karlstad.
Vi är ett gäng som kämpar i en timme för att få den lilla rackarn i mål. Många gånger tar handbollsmålet äran och även basketkorgen har agerat målbur, vilket nästan borde räknas som dubbelpoäng.
Inte för att det spelar någon roll, för det är ju bara på skoj vi spelar?.. men jag fick äran att göra säsongens första mål  :-) Det kan innebära att det var säsongens enda mål för undertecknad  men det var i alla fall ett mål som kändes underbart att göra.

 

När jag började spela med innebandygänget var det en del jag försökte få ordning på och det var dels våra oskrivna regler och även en del ord som för mig inte riktigt stämde in med spelet?
”Samarkand,  Samarkand” hör jag någon ropa om och om igen. Jag funderar naturligtvis hur ”Tusen och en natt-staden” hör ihop med att springa och fånga och skjuta bollen i mål, för det är väl det som är hela poängen? Kanske personerna är sådär härligt teatraliska, häftigt här passar jag verkligen in, inget är omöjligt och jag är på!
När jag så småningom hör någon ropa andra kant så går det upp för mig vad som menas med ”Samarkand” och jag känner mig lite fånig men än mer bekväm i spelet. Jag börjar fatta. Nu ska bara bollen in i rätt mål och jag får utöva min teatersida vid annat tillfälle för nu är det skoj på allvar, det är Rejlersinnebandytisdag.

FullSizeRender